Naturvården behöver mätmetoder för betestryck

Forskare vid SLU utvecklar metoder att mäta betestryck som kan användas inom naturvården. Mätningarna har visat att kor föredrar att beta på mark som tidigare varit åker.

I arbetet med att bevara naturbetesmarker behövs metoder för att mäta hur bete och skötsel påverkar marken. I ett projekt vid SLU undersöker forskarna hur förutsättningarna för bete ser ut i olika naturtyper och regioner.

- Vi håller på att utveckla metoder att mäta betestrycket och vad som styr djurens val av bete. Nyligen har Maja Pelve i ett examensarbete visat att kor styr sitt bete efter kvalitet och tillgång, även på marker med mycket varierat bete, säger Eva Spörndly på institutionen för husdjurens utfordring och vård. Hon är tillsammans med Jörgen Wissman projektledare för analyserna av hävdpåverkan på naturbetesmarker.

Det här leder till att bete med högt näringsinnehåll och hög produktion, så som mark som tidigare varit åkermark, blir väl avbetade. Även torra och friska marker betas väl medan fuktiga marker blir dåligt avbetade, trots en hög produktion, eftersom beteskvaliteten på de fuktiga partierna ofta är väldigt låg.

I en annan studie tittar forskare också på avbetningen av busksly som ett mått på hur bra hävden är. Mätmetoderna behövs för att ta fram effektiva skötselråd och styrmedel som kan användas inom naturvården. Detta projekt leds av Aina Pihlgren vid institutionen för ekologi.