Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
 
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Källor till minskade utsläpp av näringsämnen till hav

Sveriges totala näringsämnesbelastning på omgivande hav har minskat sedan 1995. Den största minskningen av svenska utsläpp av kväve och fosfor står kommunala reningsverk för, följt av minskningar inom jordbruket. Det visar beräkningar som SMED* har gjort som en del av miljömålsuppföljningen.

Projektgruppen inom SMED har beräknat hur stor del av näringsämnena som kommer från olika källor som exempelvis kommunala avloppsreningsverk, industrier, jordbruksmark och enskilda avlopp för åren 1995 och 2005.

Kommunala avlopp stod för största minskningen
Jämför forskarna belastningen av kväve mellan 1995 och 2005 ser de att den mänskligt orsakade belastningen med näringsämnen på haven från Sverige har minskat med 13100 ton kväve och 340 ton fosfor mellan år 1995 och 2005 på årsbasis.

Kommunala reningsverk står för den största minskningen av både kväve och fosfor, vilket beror på att reningsverken vid kusterna har ökat sin reningsgrad (se figurer till höger). Näst störst minskning har skett inom jordbruket. Den minskningen förklaras bland annat av förbättrade odlingsförhållanden som övergång från stubbträda till grönträda och en högre andel fånggrödor.

Fosformålet svårast att nå
SMED:s beräkningar visar att Sverige får svårt att klara delmålen inom miljömålet ”Ingen övergödning”. Ett mål är att kväve ska minska med minst 30 procent till 2010, medan beräkningarna visar att den mänskligt orsakade belastningen minskat med cirka 25 procent under tioårsperioden. Det andra delmålet är att fosfor ska minska med 20 procent. Här visar beräkningarna att fosforbelastningen minskat med cirka 14 procent från 1995 till 2005. Faruk Djodjic är forskare vid SLU och ingår i SMED:s projektgrupp. Han håller med om att det förmodligen blir svårt att klara de båda delmålen.

– Kanske framför allt delmålet för fosfor. Sverige är på gång, men det krävs mer åtgärder. Vi kan inte bara åtgärda punktkällor så jag tror att jordbruksmarken kommer att hamna ännu mer i fokus vad gäller åtgärder mot fosforförluster, säger Faruk Djodjic.

*SMED är ett samarbete mellan SLU, SMHI, SCB och IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Inom SMED bidrar de fyra parterna med sina expertkunskaper och genomför tillsammans beräkningar av hur mycket kväve och fosfor som läcker från land till hav.
Skribent:  Ulla Ahlgren (red. Ann-katrin Hallin)
Publicerad:  2007-12-11  
Den mänskligt orsakade belastningen från Sverige på haven av kväve och fosfor har minskat mellan åren 1995 och 2005. Foto: Lars Sundström.


Kontakt

Faruk Djodjic, Institutionen för miljöanalys. Tel. 018 - 67 31 36

Arbetet är en del av program Övergödning inom SLU:s Fortlöpande miljöanalys


Så fördelar sig minskningen av kvävebelastningen på olika källor

Förändring av mänskligt orsakade svenska kväveutsläpp (netto) i procent mellan år 1995 och år 2005. Den enda källa som har ökat är dagvatten från tätort. Denna ökning förklaras bland annat av att andelen bebyggd mark har ökat. Datakälla: SMED.

Så fördelar sig minskningen av fosforbelastningen på olika källor

Förändring av mänskligt orsakade svenska fosforutsläpp (brutto) i procent mellan år 1995 och år 2005. Datakälla: SMED.

Sidan uppdaterad: 2010-04-21.
 

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala.
Tel: 018-67 10 00 • Fax: 018-67 20 00 • Org nr: 202100-2817 • webbredaktionen@slu.se