Dyr kväverening av Östersjön

Ing-Marie Gren vid Institutionen för ekonomi på SLU har tillsammans med Katarina Elofsson på jordbruksdepartementet utvärderat de åtgärder som gjorts för att minska Sveriges kvävebelastning på Östersjön. Utvärderingen visar att kvävereningen kunde ha blivit mycket mer kostnadseffektiv om andra åtgärder valts.

Kostnaden för de miljöpolitiska åtgärder som genomförts efter år 1995 för att minska kvävetillförseln till Östersjön är ungefär 1 200 miljoner kronor per år. Minskningen av kväveutsläpp till kusten med hjälp av åtgärderna är sammanlagt 11 300 ton, vilket innebär en minskning med 13 procent från 1995 års nivå.

─ Vår utvärdering av åtgärderna visar att det hade varit möjligt att nå samma miljöeffekt för drygt 400 miljoner kronor. Både valet av åtgärder och valen av platser där åtgärderna sattes in hade kunnat göras annorlunda, säger Ing-Marie Gren.

Dyra åtgärder med liten effekt
De genomförda åtgärderna har inriktats mycket på att minska luftburna utsläpp, främst genom att installera katalysatorer i personbilar. Men luftburna utsläpp har inte lika stor effekt på kvävebelastningen till egentliga Östersjön som vattenburna har, och åtgärderna blir därför mindre kostnadseffektiva.

Minskningen av kvävetillförseln till egentliga Östersjön kunde också ha nåtts till en lägre kostnad genom att utföra fler åtgärder i norra Sverige och färre på västkusten. Det beror främst på att kvävehalten i de nordliga delarna av Östersjön har en större inverkan på kvävetillförseln till egentliga Östersjön än vad halterna i Västerhavet har. Orsaken är att vattenflödet till egentliga Östersjön är större från de norra delarna av Östersjön än från väster.

─ Jag hoppas att miljöpolitiken i framtiden bättre kan utnyttja ekonomikunskaper. Ett första steg kan vara att använda sådana här relativt enkla kostnadseffektivitetsanalyser. Det handlar om att använda de begränsade resurser som finns på bästa sätt, säger Ing-Marie Gren.