Sveriges skogar som digitala kartdata

Just nu producerar forskare vid Institutionen för skogshushållning på SLU en ny geografiskt heltäckande bild av Sveriges skogar för år 2006. Arbetet är mycket efterfrågat och väntas vara klart under våren 2009.

Med information om skogen lagrad som digitala kartdata är det enkelt att exempelvis ta reda på hur mycket skog det finns inom ett område och hur gammal den är. Uppgifterna kan användas av skogsägare, forskare och tjänstemän inom miljövård, naturvård och skogsbruk för att fatta väl underbyggda beslut om skogen.

Den första heltäckande beskrivningen av skogen gjordes för år 2000 och kallas kNN-Sverige 2000 (se fakta). Men för att kunna följa förändringar i skogens miljö behöver informationen revideras med jämna mellanrum. Därför arbetar nu fem personer vid avdelningen för fjärranalys med att ta fram en uppdaterad version för år 2006. Forskaren Mats Nilsson leder projektet.

– Vårt mål är att kunna uppdatera den heltäckande beskrivningen av Sveriges skogar vart femte år. Efterfrågan är stor och hittills har kNN-data använts för en rad olika syften. Exempelvis för att hitta sammanhängande områden av skyddsvärd skog, beräkna tillgången på biobränsle inom ett område eller som underlag för att beskriva och analysera avrinningsområden, berättar Mats Nilsson

Biomassa i eget kartskikt
Den uppdaterade kNN-Sverige ger en bild av hur den svenska skogen såg ut år 2006. Databasen kommer att innehålla flera olika kartskikt, med uppgifter om skogens virkesförråd fördelat på trädslag, trädens ålder och höjd. En nyhet är att även en skattning av den totala biomassan finns med i ett separat skikt. Kartskikten kan användas i geografiska informationssystem (GIS) för beskrivningar och analyser av skogen på lokal, regional eller nationell nivå. I ett GIS går det också att kombinera kNN-Sverige med andra kartor som exempelvis fastighetskartan.

För basåret 2006 kommer kommer det också att släppas en alternativ databas med förenklade uppgifter om skogen i så kallat vektorformat. Det innebär att uppgifterna kopplas till naturligt avgränsade ytor med definierade gränslinjer. En fördel med vektoriserade data är att de ger snyggare kartor.

Så spionerar SLU på Sveriges träd
Den geografiskt heltäckande bilden av Sveriges skogar bygger på att fältdata från Riksskogstaxeringen kombineras med satellitbildsdata och andra digitala kartdata. I första versionen av kNN-Sverige användes satellitbilder tagna av Landsat, men den satelliten har nu gått sönder. Därför har produktionslinjen på SLU anpassats för att istället kunna använda bilder från SPOT. För att höja kvaliteten på slutprodukten används också fler datakällor än vid den förra karteringen, till exempel uppgifter från Lantmäteriets höjdmodell.

– Vi arbetar ständigt för att förbättra informationens kvalitet och detaljeringsgrad till en rimlig kostnad. Vi hoppas bland annat i framtiden kunna förbättra skattningarna av framförallt äldre skog genom att komplettera med information från flygburen laserskanning. Eftersom laserdata idag inte finns tillgängligt för hela landet undersöker vi även möjligheten att använda äldre satellitbilder för att förbättra skattningarna, säger Mats Nilsson.