Livet kartläggs på västkustens bottnar

Sedan 2006 året inventeras den marina bottenfaunan längs Sveriges västkust. Inventeringen drivs inom ramen för det Svenska artprojektet och ska ge ökad kunskap om vilka arter som lever i vår mest outforskade biotop - havet.

Anna Karlsson på ArtDatabanken är ansvarig för projektet.

– Resultaten från inventeringen är viktiga pusselbitar i Svenska artprojektets taxonomiska forskning och de marina delarna av Nationalnyckeln. Samtidigt är resultaten värdefulla i arbetet med att dokumentera och bevara den marina mångfalden, säger Anna Karlsson.

Öar av mångfald finns kvar
Provtagningarna i Skagerrak bekräftar att många arter som under senare år näst intill försvunnit från svenska vatten, fortfarande återfinns i små svårtillgängliga områden som inte trålats. Otrålade områden framstår enligt Anna Karlsson som ”öar” av mångfald.

– Havet har drabbats av stora biotopförändringar. Övergödningen har gjort att hårdbottnar och strömspolade lokaler slammat igen, och trålningen efter fisk och kräftdjur påverkar många bottenlevande djur negativt. Det är viktigt att de få områden som ännu är orörda kartläggs och skyddas – i många fall kan de utgöra de sista tillflyktsorterna för arter som vi riskerar att förlora, menar Anna Karlsson.

Marina fynd görs tillgängliga via artportalen
Inhemska och utländska experter hjälper till med att artbestämma allt material. Alla fynduppgifter från den marina inventeringen kommer att läggas in i Artportalen (www.artportalen.se) och på så vis göras tillgängliga för såväl allmänhet som förvaltning. Det är Anna Karlssons förhoppning att Artportalen ska bli ett användbart redskap för den marina naturvården.

– Vårt ambition är att skapa en organisation för att ta hand om marina fynduppgifter, och ett system för att presentera och analysera dem. Vi hoppas att inventeringen ska ge ökad kunskap om arters utbredning och förekomst samt att man ska kunna jämföra det vi hittar nu med historiskt material. Då kan vi säkrare svara på vilka arter som har försvunnit eller minskat, säger Anna Karlsson.

Dåligt kända grupper utreds
För några av de mindre kända artgrupperna ska forskare använda de insamlade organismerna för att utreda och revidera deras systematik. Det gäller exempelvis för mossdjur (bryozoer), rhabdocoela plattmaskar och foraminiferer (se Fakta till höger). Samtidigt genereras kunskap om vilka arter som finns i svenska vatten.

– De bottenlevande foraminifererna är riktiga doldisar. De är stora encelliga amöbadjur som bor i kalkskal och kan likna snäckor eller stora stjärnformiga kiselalger . De har en unik ämnesomsättning eftersom de andas nitrat (kväveoxid) istället för syre. Foraminifererna är också en viktig födoresurs för andra djur på bottnen, berättar Anna Karlsson.

Samordning av artnamn
Allteftersom forskarna reviderar arternas systematik uppdateras uppgifterna i en taxonomisk databas som drivs av ArtDatabanken. Målet är att databasen ska innehålla alla gällande artnamn samt tidigare använda namn. På så sätt kan undersökningar som använt olika checklistor (artlistor) ändå bli jämförbara.

– Tidigare har det varit svårt att jämföra inventeringar som är gjorda av olika huvudmän. Det är många olika namn som cirkulerar. Vi hade ett starkt internt behov av att samordna taxonomiska listor vilket resulterat i en satsning som nu kan vara alla till nytta, säger Anna Karlsson.

Bland annat kommer SMHI som är nationell datavärd för marinbiologiska miljöövervakningsdata, att använda sig av denna taxonomiska databas.