Svårt fastställa kattvingelsjuka

Vingelsjuka hos katt drabbar varje år ett antal katter, främst utekatter. Men trots att sjukdomen har varit känd sedan 1970-talet finns det ännu ingen säker diagnostisk metod för levande katter. Det är först vid obduktion av hjärna och ryggmärg som man säkert kan konstatera att katten har vingelsjuka.

– Forskningens främsta uppgift just nu är att hitta en sådan diagnostisk metod, det skulle vara mycket värdefullt.

Det säger veterinär Jonas Johansson Wensman som tillsammans med en grupp andra forskare vid såväl SLU som SVA studerar vingelsjukan. Sjukdomen är av neurologisk karaktär som orsakas av bornavirus (Borna disease virus, BDV). I de flesta fall leder sjukdomen till döden hos insjuknade katter.

Sjukdomen beskrevs första gången i Sverige i början av 1970-talet men det var inte förrän för tio år sedan som den knöts till Bornavirusinfektion. BDV är ett RNA-virus som långvarigt infekterar nerv- och stödjeceller i centrala nervsystemet hos flera däggdjur, däribland hund och katt. Bornavirus har i Sverige förutom hos katt även hittats hos häst och lodjur, samt i avföring från vilda fåglar.

– Eftersom vingelsjuka främst förekommer hos utekatter har det diskuterats om viruset finns hos fåglar, gnagare och fästingar. Symptomen förekommer mest under perioden december till maj och merparten av fallen finns i Mälardalen och Bergslagen.

De flesta avlivas

När sjuka katter, med misstanke om vingelsjuka, kommer till veterinär finns det i nuläget ingen säker metod att fastställa sjukdomen. Veterinären får göra en sannolikhetsdiagnos och därefter ordinera eventuell behandling. Det vanligaste är dock att katten så småningom avlivas.

Just svårigheten att fastställa sjukdomen fick Jonas själv uppleva när han arbetade på en veterinärklinik i Norrtälje. Det kom in några katter där det fanns stark misstanke om vingelsjuka.

– Med en diagnostisk metod för den levande katten skulle olika behandlingsalternativ kunna provas och utvärderas. I nuläget sätter vi ett viss hopp till att kunna göra analyser med den så kallade PCR-metoden som snabbt ger mycket specifika svar, berättar Jonas.

Karin Hultin Jäderlund, som är en av forskarna i gruppen, är ansvarig för insamlandet av kliniskt material kring vingelsjukan. När misstänkta fall kommer till SLU:s klinik samlar hon blodprov, tårvätska, nosflöde, saliv, avföring, urin och prov på ryggmärgsvätskan.

–Hittills har jag samlat på mig sjutton fall, och i de fall ägarna har gett sitt tillstånd har vi även obducerat de avlivade katterna och samlat in vävnadsprover, säger hon.

Inom forskningsprojektet kommer det även att göras en epidemiologisk studie där bornavirusinfektioner hos främst häst, hund och katt ska kartläggas. Forskarna vill bland annat se den geografi ska spridningen av dessa sjukdomar. Bornavirus är just nu ett omdiskuterat problem inom den medicinska världen för både människor och djur. Forskningen har visat en del samband mellan viruset och uppkomsten av psykiska sjukdomar hos människor.