När kunden väljer svenskt kött i affären istället för importerat kan det ge positiva miljöeffekter, beroende på var i Sverige djuren föds upp. Olika produktionssätt ger dock mycket olika miljöpåverkan, enligt SLU-forskaren Karl-Ivar Kumm. Han har beskrivit miljökonsekvenserna för köttproduktion i olika delar av Sverige och i några andra länder.
Nötkött producerat på naturbetesmark i en skogsbygd är exempelvis bättre med hänsyn till biologisk mångfald och landskap än gödtjurskött producerat inomhus i en slättbygd. Griskött producerat på lerjord i det inre av Mellansverige eller i östra Danmark ger mindre övergödningsproblem och är ofta bättre ur markvårdssynpunkt än griskött producerat i djurtäta och nederbördsrika sandjordsområden i Sydsverige eller på västra Jylland.
Brasilianskt nötkött kan vara miljömässigt mycket bra om djuren är uppfödda på en gård med god markvård. Fartygstransporten är då inräknad. Däremot är det förknippat med stor negativ miljöpåverkan om köttet är producerat efter skövlad regnskog.
För närvarande produceras 55 procent av den svenska konsumtionen av nötkött och 85 procent av griskött i Sverige. Genom billigare och miljövänlig produktion kan den svenska köttandelen öka.
Import av kött – export av miljöpåverkan, Naturvårdsverkets rapport 5671/2007
Karl-Ivar Kumm
0511-672 56
SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala. Tel: 018-67 10 00 • Fax: 018-67 20 00 • Org nr: 202100-2817 • webbredaktionen@slu.se