Biologiska fenomen kan berätta om klimateffekter
Sedan 2006 följs skottskjutningen och blomningen för björk, gran och tall och blomning och bärförekomst för blåbär och lingon på fem platser i Sverige. Observationerna kan på sikt användas för att upptäcka biologiska reaktioner på ett förändrat klimat.
Fenologi är studierna av återkommande säsongsberoende biologiska/naturliga fenomen och förändringar. Det kan till exempel gälla lövsprickning, skottskjutning, lövfällning, stamtillväxt och flyttfåglars beteende. Några andra naturliga fenomen som också brukar studeras inom fenologin är exempelvis tjäldjup, isläggning och islossning.
De fenologiska observationer som nyligen påbörjats inom SLU:s program Klimatpåverkan kan användas för att svara på olika typer av frågeställningar. Exempelvis kan observationerna nyttjas för att studera variationen i växternas utveckling mellan olika år eller för att tolka flyg- och satellitbilder tagna vid olika tidpunkter. På sikt kan observationerna också användas för att kunna upptäcka biologiska reaktioner på ett förändrat klimat.
-- Det som är viktigt för oss som jobbar med växter i naturen är hur dessa reagerar på klimatförändringen och vilka konsekvenser det får. I och med att vi nu har både klimatmätningar och fenologiska observationer får vi i framtiden ett bra material att studera sådana effekter, säger projektledare Ola Langvall på Enheten för skoglig fältforskning.
Fenologiprojektet samarbetar med andra organisationer i Sverige som gör fenologiska observationer, t.ex. för att göra pollenprognoser. Internationellt samarbetar projektet med andra länders motsvarigheter i ett gemensamt Europeiskt fenologiskt nätverk, EPN. Samarbetet gäller bl.a. standardisering och gemensam rapportering inom EU.
Följ aktuell utveckling på webben
Årets aktuella utveckling kan följas på hemsidan för Enheten för skoglig fältforskning. Utvecklingen av skott m.m. som visas i diagramform uppdateras i takt med att personalen har gjort sina observationer i fält (normalt en gång i veckan) och rapporterat in dem. På hemsidan kan man jämföra hur växterna utvecklas olika i olika delar av landet, men också hur utvecklingen är i år jämfört med fjolåret.
Observationerna görs vid fyra av SLU:s bemannade skogliga försöksparker, Tönnersjöheden, Asa, Siljansfors och Vindeln, liksom vid SLU i Umeå.
Skribent:
Ann-Katrin Hallin
Publicerad:
2007-05-23
Skottskjutningen hos gran följs i SLU:s skoglig försöksparker och i Umeå. Foto: Ola Langvall.
Fenologi en gammal lära
Vissa årstidsbundna biologiska fenomen har följts sedan länge. I Japan har exempelvis körsbärsblomningen följts sedan år 705. I Sverige försökte Carl von Linné år 1751 starta ett fenologiskt nätverk med observationer. Hans syfte var då att upprätta lokala blomsterkalendrar. Inom EU har de fenologiska aktiviteterna samlats i ett europeiskt nätverk, EPN (European Phenology Network), sedan år 2000. Syftet är att samordna och standardisera observationer och forskning inom EU.