Fenolrika bär befrämjar hälsan

I frukter och bär bidrar fenolerna mest till hälsoeffekten. Speciellt höga halter av fenoler har bär som slånbär, nypon och slånaronia. Forskare vid SLU kartlägger i ett samverkansprojekt den antioxidativa effekten av många frukter och bär. Jordgubbssorter som Elsanta och Honeoye visade sig exempelvis ha högre halter av antioxidanter än Sengana och Bounty.

Frukter och i synnerhet bär är rika på kostfibrer, vitaminer och mineralämnen som vi mår bra av att konsumera. Därutöver finns en mångfald av olika ämnen som skyddar cellerna genom att verka som naturliga”rostskyddsmedel”, så kallade antioxidanter*.

Fenoler i fokus

– Senare tids antioxidantforskning har särskilt fokuserat på den stora grupp som benämns fenoler eller polyfenoler, berättar Kimmo Rumpunen vid SLU Balsgård. Oftast är det just de ämnena som bidrar mest till den antioxidativa aktiviteten hos frukter och bär.

I växterna fungerar fenolerna emellertid inte enbart som antioxidanter. De kan t.ex. utgöra färgämnen, verka antimikrobiellt eller ingå som cellväggskomponenter.

Upptaget av fenoler hos människan och bioaktiviteten hos många fenoler påverkas av tarmflorans sammansättning. Ett samverkansprojekt vid SLU Balsgård, Lunds universitet och Universitetssjukhuset i Malmö har som övergripande mål att bidra till att nya produkter med hälsomervärden ska kunna tas fram.

I projektet undersöker man vilka antiinflammatoriska effekter probiotiska** bakterier (särskilt laktobaciller) har tillsammans med frukter och bär. Projektet omfattar kartläggning av råvara, laboratoriestudier och djurförsök. Finansiärer är Vinnova, Skånemejerier, Kiviks Musteri och Probi.

Hög antioxidativ aktivitet i bär

Kimmo Rumpunen och Anders Ekholm vid SLU Balsgård samlade in ett stort antal olika frukter och bär och analyserat dem med avseende på det totala innehållet av fenoler. Den totala antioxidativa aktiviteten mättes som förmågan att reducera järn (FRAP-metoden).

Delstudien genomfördes 2005 och bekräftar tidigare resultat från internationell forskning, där bären framstår som högpotenta beträffande vatten- och alkohollösliga fenoliska antioxidanter.

Särskilt hög aktivitet har slånbär, följt av nypon och slånaronia (f.d. stor svartaronia). Därnäst kommer rosenkvitten, fläder, björnbär, blåbär, lingon, röda vinbär, hallon, jordgubbar, svarta vinbär och äppelskal. Sist i raden kommer havtorn, rönnbär, krusbär, plommon, apelsin och vindruva.

– Hos nyponen verkar tidigmognande arter, t.ex. hartsros, ha lägre total antioxidativ aktivitet än mera sent mognande arter, t.ex. nyponros och pimpinellros, säger Kimmo Rumpunen.

Mellan olika jordgubbssorter skiljer sig aktiviteten också åt – Elsanta och Honeoye verkar vara mer antioxidativa än exempelvis Sengana och Bounty. Rangordningen mellan jordgubbssorterna är i stort sett densamma oberoende av om värdet anges för torr- eller färskvikt.

Nypon motverkar inflammation

Total antioxidativ aktivitet som uppmätts i laboratorium kan dock inte direkt kopplas till specifika hälsoeffekter. Därför behövs även djurstudier och kliniska försök.

– I projektet har vi även undersökt vad som händer när möss förebyggande fått äta nypon och laktobaciller, varefter tjocktarmsinflammation framkallats, berättar Kimmo Rumpunen. Både nypon och probiotika visade sig kunna minska inflammationen, separat eller i kombination med varandra.

Fortsatta studier pågår för att undersöka vilka ämnen som bildas vid konsumtion av nypon och vilka ämnen det är som ger upphov till de positiva antiinflammatoriska effekterna. Parallellt kommer profilen av intressanta fenoler att kartläggas i utvalda bärslag.

Kimmo Rumpunen hoppas i framtiden kunna knyta olika fenoler till fysiologiska effekter. Då skulle man kunna välja ut de sorter som har högst innehåll och rekommendera dem till odling, produktutveckling och konsumtion.