Grusiga bottnar och gömställen viktiga för öringen

Ishi Buffam har undersökt vad som påverkar utbredningen av öringar i Krycklan, ett biflöde till Vindelälven i Västerbotten. Han hittade inga öringar alls i de delar av Krycklan som drabbas av årliga surstötar i samband med vårfloden. Men det är inte bara vattnets surhet som påverkar var öringarna trivs.

I vattendraget Krycklan orsakar vårfloden varje år naturligt ett tillfälligt lågt pH, eftersom de stora mängderna smältvatten för med sig sura ämnen från markerna runtomkring. Dessa så kallade surstötar beror till största delen på att markerna i Krycklans avrinningsområde är naturligt sura.

På grund av de årliga surstötarna skulle fiskarna i älven kunna skadas, även om vattnet under större delen av året inte har skadligt lågt pH. Ishi Buffam vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel såg i sina undersökningar att det inte levde några öringar alls i de delar av Krycklan som blev mest sura under vårfloden.

Gömställen och bottenkvalitet avgörande
Men lågt pH är inte det enda som påverkar öringarnas utbredning. Surheten kan mer ses som en begränsning av var de klarar av att överleva. En mer avgörande faktor för öringarna är hur ett område ser ut fysiskt. Till exempel föredrar öringarna bottnar med grus och småsten framför bottnar med finare sediment, speciellt när de ska lägga ägg. Om sanden är för fin kan äggen bli övertäckta och kvävda. När fiskarna sedan växer upp behöver de stenar, stockar eller växter att söka skydd bakom.

Ishi Buffam understryker att ett vattendrag måste ses som en del av den omkringliggande miljön. Vattendraget påverkas av markanvändningen och den naturliga geologin i hela avrinningsområdet, liksom av nederbörd som har färdats långa avstånd.

─ När man vill återställa vattendrag för att skydda bestånden av öringar är det viktigt att tänka på helheten. Det är ingen idé att förbättra vattenkemin i ett vattendrag med dåliga fysiska förutsättningar, eller att återställa ett vattendrag fysiskt som ändå inte är tillräckligt bra kemiskt, säger Ishi Buffam.

Naturlig surhet inte lika farlig
Öringar är känsliga för lågt pH, och i södra och mellersta Sverige har bestånden minskat i flera vatten på grund av sur nederbörd. I norra Sverige har öringen inte drabbats lika hårt. Det beror delvis på att det är mindre försurad nederbörd där, men också på att områdena där redan är naturligt sura på grund av sura kolföreningar från barrskog och våtmarker. Naturligt sura vatten är mindre farliga för fisk eftersom kolföreningar (i motsats till de sura svavelföreningar som kommer från utsläpp) kan binda det giftiga oorganiska aluminiumet som frigörs vid försurning.

─ Vi valde Krycklan som försöksområde för att den inte har påverkats så mycket av människan. Det är viktigt att kunna hålla isär naturligt och mänskligt orsakad surhet när man planerar kalkningsåtgärder. Eftersom det finns en naturlig surhet i många vatten så måste man försöka bedöma hur stor den ursprungliga surheten är för att inte kalka för mycket och i onödan, säger Ishi Buffam.