Ser stora världen i den lilla byn

”Det är märkvärdigt. Hon känner världen bara genom det dagliga livet i sin by. Genom att känna byn i grunden tycks hon känna världen!”.

Agatha Christie om Miss Marple.

Man kan alltså förstå stora skeenden i samhället genom att läsa av livet i den lilla skalan. Detta stämmer väl överens med hur den nya professorn i landsbygdsutveckling, Ann-Kristin Ekman, ser på sin forskning vid institutionen för stad och land.

Forskning kring lokal och regional utveckling har lång tradition både i Sverige och i andra delar av världen. Vid SLU har landsbygdsutveckling som universitetsämne funnits några år, men nu förstärks ämnet med en professur med inriktning mot Sverige och Europa. Landsbygdsutveckling är också ett av de områden som lyfts fram som strategiskt viktigt inom SLU.

– Jag vill utveckla ämnet vid SLU i samklang med dagens stora hållbarhetsfrågor, säger hon. Det är särskilt de sociala sidorna som jag vill inrikta mig på. Hittills har de sociala och kulturella frågorna, t.ex. betydelsen av sociala nätverk och tankemönster, varit dåligt belysta när det gäller nyttjandet av naturresurser.

Ann-Kristin har i sin forskning ägnat sig åt långa fältarbeten främst i Sverige. Lokalpolitik, ekonomiska och sociala mönster, traditioner och rituella uttryck har stått i fokus. Gemensamma återkommande evenemang, som älgjakten eller platsbundna fester att samlas kring, t.ex. karnevaler eller hembygdsdagar, förstärker ortens identitet. Älgjakten kan ses både som en gemensam ritual och som en resurs i den lokala ekonomin.

Hon vill särskilt uppmärksamma förändring och kontinuitet, två parallella processer i samhället. Genom att under lång tid studera en liten by eller en hel region, som till exempel. Bergslagen, menar hon att vi kan se tydliga mönster av seglivade processer som upprätthålls aktivt.

– Vi är så inriktade på förändring och utveckling idag att vi alltför sällan reflekterar över hur viktig kontinuiteten i tillvaron kan vara. Jag menar att lokala ekonomiska och sociala mönster ska ses som en möjlighet när det gäller utveckling, inte bara något som hela tiden måste förändras.

Ann-Kristin vill också poängtera att det lokala hänger tätt ihop med det globala eller uttryckt på ett annat sätt: man kan se det stora i det lilla. Informationen via media och sociala kontakter är omfattande idag, och därför kan effekterna av vad som händer i den stora världen studeras på den lokala nivån.

– Vi är idag uppkopplade mot de globala frågorna oavsett var vi sitter i världen – klimatfrågan är ett exempel. Många globala fenomen är också så likriktade att vi inte har några problem att orientera oss var vi än befinner oss i världen, t.ex. på flygplatser eller i MacDonalds-restauranger.

Det lokala är komplext och heterogent och det gäller att forskarna får syn på detta. Ibland talar man om landsbygd som om det vore en och samma sak överallt.

– Jag vistades i forskningssyfte periodvis under flera år i byn Ängersjö i Hälsingland med 45 invånare. Byns särart bestod av dess litenhet, långa avstånd och svårigheterna att hitta lokal försörjning. Samtidigt fanns många föreningar, en omfattande social mångfald och en levande diskussion om dagens frågor och byns framtida utvecklingsmöjligheter.

Ann Kristin tror att nästa steg för forskningen inom landsbygdsutveckling vid SLU är att koppla samman kunskaper om den lokala komplexiteten med nya utmaningar vid nyttjandet av naturresurser. I den kopplingen är kommunikation och kunskapsspridning i olika riktningar och på olika nivåer i samhället viktiga. Här ser hon fram emot spännande möten med forskare från såväl naturvetenskap som samhällsvetenskap och humaniora.