Skötseln av grönområden viktig för biologisk mångfald

Grönområden i städer har flera viktiga funktioner. De fungerar inte bara som rekreationsområden för oss människor. Där finns också viktiga livsmiljöer för olika djur, och ekosystemen i grönområdena tillhandahåller många tjänster som vi människor har nytta av. Sådana så kallade ekosystemtjänster kan till exempel vara pollinering som sköts av insekter eller fröspridning som sker med hjälp av fåglar.

I ett tvärvetenskaplig projekt på Institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet och Systemekologiska institutionen vid Stockholms universitet har forskarna sett att det finns en koppling mellan grönområdenas ekosystemtjänster och hur områdena planeras och sköts. Professorerna Jan Bengtsson och Thomas Elmqvist samt doktoranderna Karin Ahrné, Erik Andersson och Stephan Barthel har arbetat i projektet.

– Vi valde att studera stadsnära grönområden därför att deras ekosystem är så beroende av att de hanteras av oss människor, säger Jan Bengtsson. Vi tittade på tre olika typer av grönområden eftersom deras planering och skötsel skiljer sig åt: kyrkogårdar, parker och koloniträdgårdar. Därför kunde vi jämföra hur grönområdenas förvaltning påverkar de ekosystemtjänster som finns där.

Forskarna undersökte hur vanligt det var med humlor i områdena och vilka arter av humlor som förekom. De tittade också på hur många fröätande respektive insektätande fåglar som fanns. De här djuren representerar tre olika ekosystemtjänster: att pollinera växter, att sprida frön och att bekämpa skadeinsekter.

– Vi såg att det fanns betydligt fler humlor i koloniträdgårdar än i parker och på kyrkogårdar. Mångfalden av arter var ungefär densamma, men vissa arter fanns bara i koloniträdgårdarna. Det här beror på att det fanns fler blommande växter i koloniträdgårdarna.

Odlarnas arbete för att få en vacker trädgård, med många växter som blommar under en stor del av säsongen, påverkar alltså förekomsten av humlor. I intervjuer med koloniträdgårdsodlarna framkom det att de också var medvetna om att humlorna är viktiga för att få goda skördar av frukt och bär.

Även förekomsten av fåglar skilde sig åt mellan de olika typerna av grönområden. Forskarna kom till slutsatsen att det har stor betydelse vilka som planerar och sköter grönområdet. Den informella skötseln av koloniträdgårdarna, med starkt motiverade odlare, har positiva effekter på ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Hos koloniträdgårdsodlarna finns kunskaper om det lokala ekosystemet och en känsla för miljön som ofta saknas hos dem som planerar och sköter parker och kyrkogårdar.

– Vår studie har visat att sättet som samhället hanterar naturresurserna på är viktigt. Det är visserligen sämre i stan än på landet för många djur. Men fördelen med de stadsnära grönområdena är att de kan planeras på ett sätt som inte är möjligt för många andra miljöer. Det behövs nya sätt att se på grönområdenas betydelse för den biologiska mångfalden. Och jag tror att man måste börja resonera om hur grönområdena ska skötas så att mångfalden gynnas på bästa sätt, säger Jan Bengtsson.

Källa: Broschyren "Biologisk mångfald på tre nivåer" från Formas och Vetenskapsrådet.