Andra algarter dominerar i nytt klimat

En tydlig förändring när klimatet blir varmare är att islossningen på våra sjöar sker allt tidigare. Det får konsekvenser för både kemin och biologin i sjöarna. Gesa Weyhenmeyer är forskare på institutionen för miljöanalys vid SLU. Hon undersöker hur sjöarna påverkas när isen lossar allt tidigare, eller inte lägger sig alls.

– Jag har undersökt hur kemin har förändrats i ett stort antal referenssjöar sedan 1984 och jag kunde se att förändringarna har gått snabbast i södra Sverige, säger hon. Där har också tidpunkten för islossningen förändrats mest och jag tror att klimatförändringarna kan förstärka de kemiska förändringarna i sjöarna, speciellt i Sydsverige.

Gesa har också observerat större mängder av algsläktet Aulacoseria i Vänern och Vättern under de år som sjöarna varit isfria jämfört med de år då isen lagt sig. En ökad förekomst av Aulacoseria kan ge problem i vattenreningsverk när filter och reningsbäddar sätts igen av algerna. Men större mängder alger kan också få positiva effekter på sjöarnas bottenfauna eftersom algerna utgör föda åt bottenlevande djurarter.

Färre grönalger i mörkare vatten
Ett förändrat klimat tillsammans med minskat sulfatnedfall gör att sjövattnet blir mörkare. Det beror på att fler ljusabsorberande ämnen kommer ut i vattnet, dels på grund av att avrinningen från omkringliggande mark ökar, dels för att marken får svårare att binda partiklar när sulfatnedfallet minskar. Doktoranden Ina Bloch, som också finns på institutionen för miljöanalys, studerar vad som händer med biologin i sjöarna när vattenfärgen förändras.

– I hälften av sjöarna som ingår i min studie har vattnet blivit mörkare, säger hon. Antalet arter av växtplankton har också förändrats och främst grönalger har minskat i de sjöar som har ändrat färg.

Gubbslem allt vanligare
Men det finns också arter som ökar när vattenfärgen förändras. Gubbslem, Gonyostomum semen, är en algart som hör till gruppen flagellater och som kan ge upphov till allergiska reaktioner hos människor. Den behöver relativt lite ljus och klarar sig bättre än många andra arter i mörkt vatten. Mellan åren 1992 och 2005 har gubbslem blivit vanligare.

– I början av tidsperioden fanns det gubbslem i ungefär tio procent av proven, säger Ina Bloch. Under de senaste åren fanns arten i uppåt tjugofem procent av alla prov. Jag försöker nu ta reda på hur den här ökningen av en specifik art påverkar andra arter i sjöarnas ekosystem.