Ändrade livsvillkor för djur och växter

Forskarna har svårt att förutsäga exakt hur klimatförändringarna kommer att påverka växter och djur i naturen. Generellt sett kommer vissa arter troligen att minska eller försvinna medan andra kommer att öka. Och nya, främmande arter kommer förmodligen att kunna etablera och sprida sig.

För arter som är beroende av vinterförhållanden eller specifika temperaturer kan det vara lättare att förutse hur de kommer att påverkas. Rödingen kan till exempel drabbas hårt när det blir varmare. Det tror Lars-Ove Eriksson på Institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU.

– Rödingen är tillsammans med laken den av våra sötvattensfiskar som trivs bäst i kallt vatten, säger Lars-Ove Eriksson. I ett varmare klimat minskar de områden i sjöarna som under långa, varma somrar har riktigt kallt vatten. Det gör att rödingens livsutrymme blir mindre och den måste konkurrera med arter som trivs uppe i de varmare delarna av sjön. Då kan den få svårt att klara sig.

Främmande fiskarter kan etablera sig
Mer värmeälskande inhemska arter som mört, abborre, mal och kräfta kommer troligen att öka. Forskarna har också studerat hur främmande arter, till exempel regnbåge, klarar sig i svenska vatten. Regnbågen är en mycket populär sport- och matfisk som ofta odlas och planteras ut i Sverige.

– Vi har än så länge inte hittat några lokaler där regnbågen definitivt har lyckats etablera sig här i landet. Men i Mellaneuropa har regnbågen bildat många fasta bestånd där fiskarna klarar av att föröka sig. Om en sådan, i dagsläget harmlös, främmande art som regnbågen etablerar sig skulle det kunna rubba balansen i vissa vattenekosystem och påverka våra inhemska fiskarter, säger Lars-Ove Eriksson.

Däggdjur påverkas av varmare vintrar
En del däggdjur kan få problem när det blir varmare. Fredrik Dahl, som också finns på Institutionen för vilt, fisk och miljö, har sett en ökad dödlighet hos skogsharar när snön lägger sig senare på året. Skogsharar är anpassade till våra växlande årstider och byter därför till en vit vinterdräkt på senhösten. Det sker alltid vid samma tid på säsongen men om snön inte har kommit då är hararna väldigt utsatta i sin vita päls. De upptäcks lättare av rovdjur och dödas oftare än de annars skulle ha gjort.

Martin Tjernberg på ArtDatabanken ger några andra exempel på däggdjur som kan få det besvärligt. Vikarsälar behöver fast is för att föda upp sina ungar på och deras reproduktion hotas när isen lägger sig i allt mindre delar av Bottenviken. Fjällämmeln kan komma att trängas undan när fjällbjörkskogen brer ut sig uppåt i fjällen. Smågnagare som lever under snötäcket på vintern har redan nu problem under regniga vintrar. Och när smågnagarna minskar påverkar det direkt de rovdjur som har dem som bytesdjur, till exempel ugglor, rovfåglar och fjällräv.

Förändringar bland växter går långsamt
För växter har växtsäsongens längd och nederbördens fördelning stor betydelse. Men Mora Aronsson på ArtDatabanken tror inte att klimatförändringarnas påverkan på växterna kommer att bli dramatisk, i alla fall inte under de närmaste femtio till hundra åren.

– Växter kan inte flytta på sig och har ofta lång generationstid. Det gör att förändringar bland växterna går trögt, säger Mora Aronsson. De är överlevare som kan vänta länge på bättre förhållanden, antingen som frön eller som icke reproducerande vuxna individer. Därför är det först på ganska lång sikt som vi kommer att se någon påverkan på växterna. Men då kan nog skillnaderna bli stora om man jämför med nuläget.