Farhågor om ökade insektsskador på skogen

Insekter orsakar stora skador på skog och grödor och det finns därför extra stort intresse av att veta hur skadeinsekterna kommer att påverkas av klimatförändringarna. Men forskare på Institutionen för ekologi vid SLU menar att det är svårt att komma med förutsägelser om vad som kommer att hända.

– Det finns farhågor att skadorna kommer att öka och man jämför ofta med dagens situation i andra, varmare länder, säger Christer Björkman. Insekter som ställer till problem i Syd- eller Mellaneuropa idag, och som även finns hos oss men som sällan skadar våra träd eller grödor, skulle kunna göra det om vi får ett varmare klimat.

Insekterna utvecklas snabbare
En högre temperatur kommer troligen att få stor effekt på insekterna eftersom de är växelvarma. Många arter kommer att kunna sprida sig norrut och eftersom insekternas utveckling är temperaturberoende skulle de kunna hinna med flera generationer under en säsong.

– Det är något som vi har observerat för granbarkborren, säger Martin Schroeder. Sommaren 2006 var ovanligt lång och varm och då hann barkborrarna med två generationer istället för en. Under senare år har angreppen av granbarkborrar varit stora i Sydsverige på grund av alla vindfällen efter stormen Gudrun. När det dessutom blev två generationer under en sommar förvärrades angreppen och fler träd dödades jämfört med om det bara blivit en generation. Det ger en antydan om vad som kan hända om den sortens somrar bli vanligare.

Många faktorer påverkar angreppens storlek
Men det är inte så enkelt att när det bli varmare så blir skadeinsekterna fler och angreppen större. När klimatet förändras inverkar det också på växterna som insekterna angriper och de kan bli mer eller mindre motståndskraftiga. Och skadeinsekternas naturliga fiender kommer troligen också att påverkas.

För fjällbjörkmätaren, som kan kaläta stora områden med fjällbjörkskog, vet forskarna ovanligt mycket om vilka faktorer som reglerar insekternas förekomst och angreppen på träden.

– Utbrotten av mätarangrepp på fjällbjörk har följts och studerats sen 1950-talet, säger Helena Bylund. Vi vet att mätarnas ägg inte klarar av temperaturer under -35ºC och att det begränsar deras utbredning. Så när vintrarna blir varmare skulle mätarna kunna angripa fjällbjörkskogen även i områden där det tidigare har varit för kallt. Men mätarlarver och puppor angrips av bland annat parasitsteklar och om de naturliga fienderna blir mer framgångsrika under varmare somrar kan det påverka fjällbjörkmätarnas antal och förekomst. I slutänden kan det göra att utbrotten av mätarangrepp minskar eller försvinner i ett varmare klimat.

Långsiktig övervakning behövs
Forskarna menar att fler arter behöver övervakas och studeras över tid, i kombination med experimentella studier. Det skulle bidra till en större förståelse för vilka delar av det komplicerade samspelet mellan växterna, skadeinsekterna och deras fiender som påverkas av klimatfaktorer. Sådan förståelse behövs för att kunna göra bättre förutsägelser av effekterna av det förändrade klimatet.

– Det är svårt att få finansiering för övervakning av insekter men utan långa tidsserier är det lite som att famla i mörkret, säger Christer Björkman.