Framtidsanalys av jordbruket

Forskare vid SLU bedömer att klimatförändringen kommer att leda till större tillväxt hos jordbruksgrödorna. Men det kan bli problem med varierande vattentillgång, fler skadegörare och näringsämnesläckage. För att anpassa sig kommer lantbrukarna att behöva använda nya grödor och odlingsmetoder.

”Framtidsanalys av svenskt jordbruk - odlingssystem och jordbrukslandskap i förändring” (FANAN) är ett utredningsuppdrag från fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap vid SLU. I samarbete med FANAN har forskarna även gjort en utredning på uppdrag av Klimat- och sårbarhetsutredningen. Henrik Eckersten, professor vid Institutionen för växtproduktionsekologi, har deltagit i utredningen.

– Vi har identifierat några områden inom jordbrukets växtproduktion där klimatförändringarna anses få stor betydelse, bedömt vilka effekterna kan bli för de områdena och lämnat förslag på anpassningsåtgärder, säger Henrik Eckersten.

Höstsådda grödor blir vanligare
Enligt utredningen kommer vegetationsperioden i Sverige att förlängas och tillväxten hos grödorna kommer allmänt att öka. Men under perioden juli till september kommer tillgången på vatten troligen att bli mindre än idag och därför kan tillväxten under sensommaren bli sämre.

– Lantbrukarna kommer att behöva anpassa tidpunkterna för sådd och skörd och använda nya grödor eller sorter. Höstgrödor, som kan skördas innan torkan blir för omfattande, kommer att bli vanligare. Det är också troligt att värmetålig majs kommer att odlas mer.

Fler skadegörare och ogräs
Angreppen av insekter förväntas öka, framför allt beroende på att mildare vintrar gynnar insekterna. Ogräsen kommer förmodligen också att öka eftersom fler ogräsarter hinner gå igenom hela sin utvecklingsfas när vegetationsperioden blir längre.

För att undvika att användningen av bekämpningsmedel ökar kommer det att behövas fler resistenta sorter, förbättrade odlingstekniker och odlingssystem samt nya metoder för bekämpning.

Skog på åkermark
Om grödorna ska kunna växa optimalt under den längre växtsäsongen kan lantbrukarna behöva öka kvävegödslingen. Det riskerar att leda till ett ökat läckage av näringsämnen från åkrarna, något som kan förstärkas av att klimatförändringarna i sig med stor sannolikhet också medför en ökad risk för läckage från åkermarken.

– Det kan därför bli nödvändigt att odla andra växter än ettåriga grödor på åkermarken. Växter som kan användas som biobränsle är ett troligt alternativ och plantering av skog kan bli aktuellt. Men det bestäms i hög grad av hur efterfrågan på produkter och tjänster från åkermarken utvecklar sig, säger Henrik Eckersten.