Ökad tillväxt i skogen
Med en längre vegetationsperiod kommer tillväxten i skogen att öka. Men hur stor ökningen blir beror bland annat på tillgången av vatten och näring. Med ett förändrat klimat kan markens kolförråd påverkas så att mer kol avges från marken. Dessutom finns risk för ökad vindfällning. För att kunna göra bedömningar av vilka effekter ett förändrat klimat får för skogen använder forskarna olika beräkningsmodeller som verktyg.
– Den mest påtagliga effekten på skogen när det blir varmare är att vegetationsperioden blir längre, säger Mats Olsson som är professor på institutionen för skoglig marklära vid SLU. Det leder till en ökad tillväxt som framför allt att kommer att märkas i norr där träden bättre kommer att kunna utnyttja solljuset under våren. I södra Sverige blir skillnaden inte lika stor eftersom marken redan nu oftast är tinad när solljuset ökar.
Vatten behövs för ökad tillväxt
Tillgången på vatten har stor betydelse för tillväxten och generellt sett kommer nederbörden troligen att öka. I södra Sverige, där vattentillgången idag kan vara begränsande, skulle en ökad nederbörd kunna förbättra tillväxten. Samtidigt är det troligt att den ökade nederbörden huvudsakligen kommer på vintern och att somrarna blir torrare än idag.
– I mellersta Sverige kan risken för torka på försommaren öka väsentligt på grund av minskad snösmältning. Det innebär att tillväxten kanske inte ökar så mycket som den skulle kunna göra, säger forskaren Annemieke Gärdenäs på institutionen för markvetenskap.
Större tillväxt med mer kväve
Tillväxten påverkas också av tillgången på näringsämnen. När det blir varmare i marken ökar nedbrytningen och större mängder växtnäringsämnen frigörs. Forskare har nyligen visat att tillgången på kväve, som en följd av klimatförändringarna, kan ha större inverkan på produktionen än de direkta effekterna av förändrad temperatur och nederbörd.
Skogsmarken kan avge mer kol
Stora mängder kol finns lagrat i skogsmarken och i ett förändrat klimat kan mer kol komma att avges från marken.
– Man uppskattar att om nedbrytningen i marken ökar med fem procent kommer utsläppen av koldioxid att öka med lika mycket som all koldioxid som avges från fossila bränslen, säger Annemieke Gärdenäs.
Ökad risk för vindfällning
En möjlig effekt av klimatförändringarna är ändrade vindförhållanden. Med klimatscenarier från Rossby Centre har forskaren Kristina Blennow från institutionen för sydsvensk skogsvetenskap utvärderat sannolikheten för vindfällning med ett förändrat klimat.
– I våra modellberäkningar har vi sett att sannolikheten för vindfällning i vissa fall ökar, säger Kristina Blennow.
Skribent:
Kerstin Henriksson (red. Ann-Katrin Hallin)
Publicerad:
2007-09-06
Beräkningmodeller som verkyg
Det är många olika faktorer som har betydelse om man vill bedöma effekterna av ett förändrat klimat för skogen. Därför behövs beräkningsmodeller som verktyg för att kunna se den sammanlagda effekten.
Michael Freeman som är forskare på institutionen för ekologi vid SLU har tagit fram en av de beräkningsmodeller som ingår i forskningsprogrammet Heurekas modellsystem.
– Tanken är att till exempel en skogsägare ska kunna testa hur olika klimatscenarier kan komma att påverka hans eller hennes skog med vårt modellsystem, säger Michael Freeman. Samtidigt ska skogsägaren kunna få en uppfattning om betydelsen av olika skötselstrategier eller hur den biologiska mångfalden påverkas.
En annan beräkningsmodell har Annemieke Gärdenäs vid institutionen för markvetenskap vidareutvecklat (Coup-modellen). Hon använder den för att undersöka hur temperatur och vattenbalans påverkar kolförråden i marken och läckaget av kväve.
Risken för vindfällning kan bedömas med en beräkningsmodell som utvecklats vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap (WINDA). Modellen tar hänsyn till faktorer som topografi och skogens och omgivningens tillstånd för att bedöma risken för vindfällning.
– Vi har vidareutvecklat modellen så att vi kan utvärdera sannolikheten för vindfällning i olika klimatscenarier, säger Kristina Blennow.
En del av de data som har använts för att konstruera forskningsprojektet Heurekas processmodell kommer från försök som gjorts vid SLU:s försöksanläggning i Flakaliden. I försöken med helträdskamrar, som leddes av Sune Linder, inneslöt forskarna granar i stora kammare där de kunde variera temperaturen och koldioxidhalten. Foto: Jane Medhurst.