Flera mått på hur Östersjön mår

Östersjön utsätts för stora påfrestningar, framför allt genom den stora tillförseln av fosfor och kväve från jordbruket. För att hålla koll på havets tillstånd och på om de åtgärder som införs har effekt använder man sig i berörda länder av olika indikatorer.

I ett examensarbete från SLU har Helena Andersson nu studerat olika jordbruksfaktorer för att se om det finns ett samband mellan dessa och de aktuella beräkningarna av växtnäringsöverskott från de olika länderna. Hon fann tydliga samband mellan medelläckaget för kväve för olika länder och överskott i kvävebalans. Medelläckaget för ett land är ett mått på hur mycket näring som förloras från jordbruksmarken via vattnet. Växtnäringsbalansen är skillnaden mellan den tillförda gödseln och den bortförda näringen i form av jordbruksprodukter.

Djurtäthet har vidare ett tydligt samband med överskott i kvävebalansen och Danmark ligger i topp för båda dessa indikatorer medan Lettland ligger lägst. Danmark är också det land som producerar mest kött, spannmål och mjölk, vilket återspeglas i ett högt fosfor- och kväveöverskott.

För kväve finns det flera användbara indikatorer medan det för fosfor är svårare att enkelt följa problemet med övergödning av Östersjön. En kombination av indikatorer beskriver situationen bäst.