Biotensider räddar tomatrötterna

Växthustomater odlas ofta i slutna, recirkulerande (hydroponiska) system för att man vill minska näringsläckaget till hav och vattendrag. Man sparar även mycket gödselmedel när näringslösningen cirkulerar i odlingen.

Det finns emellertid nackdelar: rotpatogener ur algsvampssläktena Phytophtora och Pythium trivs i näringslösningen och sprider sig lätt med så kallade zoosporer. Angrepp av dessa algsvampar och Fusarium på rötterna kan leda till stora skördebortfall på alla växthusodlade grönsaker och prydnadsväxter.

Av miljö- och hälsoskäl är det viktigt att minska på användningen av kemiska bekämpningsmedel, speciellt i grönsaksodlingar. Därför letar forskare vid SLU i Alnarp nu efter alternativa, biologiska bekämpningsstrategier.

Vissa typer av biotensider, ytaktiva ämnen som bildas naturligt av vissa mikroorganismer, har visat sig kunna hejda smittspridningen. Algsvamparnas zoosporer är nämligen mycket känsliga eftersom de saknar cellväggar. Biotensiden stör membranets struktur och fördärvar sporen. Biotensider är betydligt mindre giftiga för växterna och bryts ner snabbare än syntetiska tensider.

Den mest kända biotensidproducerande bakterien är Pseudomonas aeruginosa, men den är humanpatogen. SLU-forskarna har därför valt att arbeta med andra typer av Pseudomonas.

Just nu pågår försök med en P. putida, som är mycket lättodlad. Den kan växa och producera tensid om den odlas i ett billigt medium, som exempelvis använd frityrolja eller motorolja. På det sättet kan ett miljövänligt bekämpningsmedel produceras, samtidigt som oljeavfallet bryts ner på ett miljövänligt sätt.

Man undersöker också om det är möjligt att få bakterien att producera biotensid direkt i odlingssystemen. Det kan ske på olika sätt – bakterien kan tillföras växtroten, näringslösningen eller fästas på en filteryta.