Bättre koll på rödlistade arters livsmiljöer

I Artfaktadatabasen finns information om vilka krav skogslevande rödlistade arter har på sina livsmiljöer. Den här informationen ska forskarna jämföra med uppgifter från miljöövervakningen om naturtyperna i Sverige.

Det finns mer än 2000 skogslevande arter på ArtDatabankens rödlista. För tio år sedan började ArtDatabanken att sammanställa information om dessa arters ekologi, miljökrav och hot. All information lagras nu i en databas som kallas Artfaktadatabasen. Ett av syftena med Artfaktadatabasen är att kunna jämföra en viss arts miljökrav med uppgifter från miljöövervakningen i Sverige, till exempel från Riksskogstaxeringen.

− Genom att använda uppgifter från Riksskogstaxeringen hoppas vi kunna få en bättre bild av hur utbredningen av en arts lämpliga miljöer har utvecklats under 1900-talet i Sverige. Vi vill även se vilka naturtyper det är brist på i landet. Än så länge har vi främst fokuserat på de skogslevande arterna, men på sikt ska alla arter ingå i projektet. Hittills har vi lagt ner mycket tid på att försöka få de två databaserna från ArtDatabanken och Riksskogstaxeringen att fungera ihop, säger Anders Dahlberg, ArtDatabankens ansvarige inom projektet.

Kan följa arternas livsmiljöer över tiden
Till varje art i Artfaktadatabasen klassas olika naturtyper efter hur viktiga de är för artens överlevnad. En naturtyp som bedöms vara avgörande för artens möjligheter att överleva klassas som viktig. Om en naturtyp utnyttjas betyder det att arten använder naturtypen men inte är beroende av den. En naturtyp där arten bara finns sporadiskt eller inte alls klassas som att den saknar betydelse för arten. Förutom naturtyper klassas även hur stor betydelse andra faktorer, som till exempel vatten och andra organismer, har för att arten ska trivas. Dessutom innehåller databasen information om hur stor påverkan olika mänskliga aktiviteter som kalhuggning, dikning och bortförande av stubbar har på arterna.

− Vi håller just nu på att ta fram vilka typer av skogsmiljöer som är särskilt viktiga för de rödlistade arterna. Dessa miljöer undersöker vi närmare i Riksskogstaxeringens databas. Där kan vi använda information som går tillbaka ända till 1953. Genom att titta på hur mycket det har funnits vid olika tidpunkter av de miljöer där arterna kan leva kan vi följa hur deras förutsättningar har förändrats med tiden, säger Anders Dahlberg.