Europas skogar ska bli jämförbara

Det har genom åren funnits flera internationella samarbetsprojekt för att samordna olika länders skogsinventeringar. Ett nytt europeiskt initiativ startar under år 2009. Det heter FutMon och har som mål att binda samman två av de största projekten.

Flera länder i Europa har samlat information om skogen under lång tid. I Sverige och andra nordiska länder har skogsinventeringar pågått i nästan hundra år. Men det skiljer sig åt mellan länderna vilka uppgifter man samlar in och vilka metoder som används.

För att uppfylla kraven inom internationella avtal, som till exempel rapporteringar till EU:s art- och habitatdirektiv samt Kyotoprotokollet, krävs det att länderna i Europa kan redovisa resultat som är jämförbara med varandra.

Möte om gemensamma riktlinjer
År 2003 bildades ENFIN, ett nätverk av i skogsinventeringar Europa. Två år senare startade man ett projekt inom det här nätverket. Projektet heter COST E43 och finansierar möten mellan forskare i olika europeiska länder. Under mötena diskuterar forskarna hur de kan utveckla gemensamma kriterier och metoder för att analysera skogen. De försöker att samordna resultaten från de olika nationella skogsinventeringarna, som i Sverige främst är Riksskogstaxeringen.

− Det vi har gjort inom COST E43 är att sätta upp riktlinjer för hur olika variabler ska bedömas. Vissa saker är relativt enkla att komma överens om, som att bestämma vid vilken höjd som diametern på en trädstam ska mätas eller vilka modeller som ska användas för att beräkna volymen på död ved. Andra saker är svårare att komma fram till, till exempel hur man ska avgöra om en bit död ved är lite eller mycket nedbruten. Här får man snarare diskutera sig fram till gemensamma referenser, säger Anna-Lena Axelsson, som sitter med i en av arbetsgrupperna inom COST E43.

Samordning på olika sätt
Redan år 1985 startade FN ett europeiskt nätverk om luftföroreningarnas effekter på skogen. Nätverket heter ICP Forests och består av 41 europeiska länder, samt Kanada och USA. Dessa länder har tagit fram gemensamma riktlinjer för att bedöma tillståndet i skogen. Inom ICP Forest har man placerat ut inventeringsytor över hela Europa, där man gör undersökningar enligt gemensamma metoder.

I Sverige är de 900 provytorna inom ICP Forests ett urval av Riksskogstaxeringens ytor. I flera andra länder är ICP-ytorna helt skilda från de nationella skogsinventeringarna.

− Man kan säga att COST E43 och ICP Forests har valt två olika vägar för att samordna ländernas skogsinventeringar. Inom COST E43 har man utgått från de inventeringar som redan finns i de olika länderna och försökt göra deras resultat jämförbara. ICP Forests däremot har standardiserat själva inventeringarna, som de sedan utför i ett eget provytesystem, säger Anna-Lena Axelsson.