Mer virke i framtidens skogar
Inom projektet Framtidens skog ska SLU under 50 år undersöka vad som händer när man på olika sätt försöker öka tillväxten i ett skogsområde i Västerbotten.
Behovet av råvaror från skogen blir allt större när vi konsumerar mer och efterfrågan på alternativ till fossila bränslen ökar. Det går att få ut mer från skogen, men ingen har i stor skala undersökt vad som händer när man gör det.
För att försöka ta reda på det har Sveaskog avsatt området Strömsjöliden i Västerbotten. Där ska forskare från bland annat SLU försöka producera mycket mer skog än vad som görs i ett vanligt skogsbruk. Försöksparken i Strömsjöliden är en långsiktig satsning, och avtalet sträcker sig över hela 50 år.
Strömsjöliden är ett 2900 ha stort område, och det är en lämplig plats för projektet av flera anledningar. Där finns till exempel träd i alla åldersklasser och det är bra avrinning så att det går att analysera hur vattenkvaliteten påverkas. I den nya försöksparken ska forskarna göra framtidsinriktade försök, inom ett samarbetsprojekt som kallas Framtidens skog.
− Genom att göra experiment i så här stor skala kan vi studera vad som händer under så verkliga förhållanden som möjligt. Jag hoppas att det här projektet kan få fram bättre beslutsunderlag för hur skogen ska utnyttjas på ett hållbart sätt. Tidigare i historien har man till exempel bytt markanvändningsstrategier utan att först kontrollera hur det påverkar miljön, säger Tomas Lundmark vid enheten för skoglig fältforskning på SLU, som är operativt ansvarig för projektet.
Människors värderingar påverkar
Ett långsiktigt mål med projektet är att tillväxten av skogsråvara ska höjas med 50 procent. Men det är många olika intressen som ska tillgodoses. Samtidigt som behovet av fler produkter från skogen ökar så vill man behålla en biologisk mångfald och ha en skog som är lämplig för rekreation. Det finns inget enkelt svar på vilket som är ”rätt” sätt att sköta skogen.
− Framtidens skog ska inte bara handla om naturvetenskap, utan är tänkt som ett tvärvetenskapligt projekt. Vi vill till exempel försöka förstå hur människors värderingar och attityder hänger ihop med hur skogen används. En annan fråga som ska behandlas är hur nyttjandet av skogen påverkar landsbygdens utveckling, säger Tomas Lundmark.
SLU ansvarar både för miljöövervakning av den nya försöksparken och samordning av forskningen som ska utföras där. Under sommaren 2008 har SLU gjort grundliga inventeringar av området för att veta så exakt som möjligt hur det ser ut innan försöken sätts igång. Skogen har både undersökts i fält och laserscannats från luften.
Publicerad:
2008-12-05
Foto: Kriss Szkurlatowski.
Fortsättning från föregående spalt.
Åtgärder ska ge stor tillväxt
För att få största möjliga tillväxt ska skogen i försöksparken bland annat gödslas intensivare än vanlig skog. Man kommer både att gödsla oftare och på yngre skog. När det ska planteras ny skog måste plantorna som används ha högsta kvalitet. Dessutom vill Tomas Lundmark prova att plantera andra sorters träd än tall och gran, som till exempel contorta, lärk och poppel.
− I Sverige har vi varit väldigt försiktiga med att prova nya saker. I Strömsjöliden kommer vi att undersöka vad som faktiskt händer när man försöker få ut det mesta möjliga från skogen, säger Tomas Lundmark.
När försöken är i gång ska flera olika faktorer undersökas. Förutom att se hur tillväxten ökar kommer man att analysera hur vattenkvaliteten och växt- och djurlivet påverkas. Forskarna ska även titta på vilka effekter det blir på näringsflödet i mark och växter och hur kolbalansen ändras. På sikt vill Tomas Lundmark också ta reda på om det är någon skillnad på hur människor upplever en ”naturlig” skog och en skog som är stimulerad att växa snabbt.
− Försöksparken i Strömsjöliden kommer att vara öppen för alla forskare. Det verkar vara ett stort intresse för att vara med, vi har redan fått flera ansökningar. De första försöken beräknas starta under nästa år, säger Tomas Lundmark.
Text: Ylva Ericson (artikel från Miljötrender nr 4/2008)