Sjukare djur i ändrat klimat
I ett varmare och fuktigare klimat kommer även lantbrukets husdjur att drabbas av mer värmestress och fler och nytillkomna infektionssjukdomar, siar professor Ulf Magnusson vid institutionen för kliniska vetenskaper. En del av dem är zoonoser, som sprids mellan djur och människa.
Våra husdjur kommer sannolikt att bli sjukare av varmare och fuktigare klimat samt fler extrema vädersituationerna. Värmeböljor orsakar redan idag störd fruktsamhet hos kor och grisar i form av embryodöd liksom minskad mjölkproduktion. Detta kommer att förvärras.
Tidiga effekter av de klimatförändringar vi kommer att drabbas av är en ökad risk för i Sverige nya eller nu ovanliga infektionssjukdomar hos kor, får, grisar och hästar. Alla dessa infektioner är allvarliga genom att de orsakar betydande lidande hos djuren och stora inkomstbortfall för lantbruksnäringen.
Vissa av sjukdomarna, exempelvis virussjukdomen West Nile Fever, hotar dessutom människors hälsa eftersom de är så kallade zoonoser som sprids mellan djur och människa.
En av anledningarna till att ”nya” sjukdomar är på väg till Sverige är att levnadsbetingelserna för insekter, fästingar, smågnagare och andra så kallade vektordjur, som sprider sjukdomen, förbättras i det ändrade klimatet. Ett exempel på detta är den fruktade och plågsamma virussjukdomen Blue tongue som sprids med svidknott och drabbar främst får. Denna sjukdom har nyligen spridits norrut från Medelhavsområdet och finns nu i Danmark.
Vår egen forskning rör zoonosen leptospiros som orsakas av en bakterie som trivs i varmt och fuktigt klimat, och är således vanlig i tropikerna. Sjukdomen drabbar många djurarter förutom människa, och vi håller på att studera om grisar som går ute löper ökad risk att infekteras. Infektionen finns bland svenska vildsvin, och vid ökad nederbörd som skapar fuktiga miljöer kan man befara en ökad risk för spridning till områden där utegrisar föds upp.
Text: Ulf Magnusson
Skribent:
Nora Adelsköld (red.)
Publicerad:
2008-04-02
Leptospiros är en bakteriesjukdom som drabbar många djurarter och människa. Grisar som går ute kan ev. smittas av vildsvin. Foto: Mats Gerentz
Leptospiros hos gris
Sjukdomen leptospiros orsakas av bakterien Leptospira, som kan infektera ett stort antal djurslag, bland annat hundar, hästar, nötkreatur, grisar och gnagare. Leptospiros är även en zoonos, dvs den kan orsaka sjukdom hos människa.
Eftersom Leptospira-bakterier trivs i ett fuktigt klimat kan det inte uteslutas att det är en sjukdom som kan komma att få större betydelse i Sverige om klimatet blir varmare och nederbörden rikligare.
Genom åren har leptospiros misstänkts vara orsak till reproduktionsstörningar i ett antal grisbesättningar i Sverige. Diagnosen har dock inte kunnat fastställas på grund av att sjukdomen är svår att diagnostisera.
Leptospira pomona anses ofta vara den typ som ger allvarligast symptom hos svin.
Sverige har i övervakningssyfte under flera års tid undersökt blodprov från svin för just denna undertyp, men den har inte påträffats. Det har däremot inte utförts några riktade undersökningar mot andra undertyper av Leptospira.
Det finns flera undertyper av bakterien och svin kan bland annat infekteras med Leptospira pomona, L. tarassovi, L. icterohaemorrahgiae och L. bratislava. Smitta till svin sker genom infekterade fosterhinnor, aborterade foster och infekterad urin.
Infekterade djur kan förbli symtomlösa eller i akut skede drabbas av feber och nedsatt allmäntillstånd. Övergår infektionen till att bli kronisk kan dräktiga djur abortera eller föda mindre livskraftiga avkommor.
I tidigare oinfekterade besättningar kan införande av smittan orsaka omfattade utbrott av aborter. Symptom kan även vara mindre tydliga i form av försämrad reproduktion med omlöp och mindre kullar än förväntat. I kroniskt stadium lokaliseras bakterien till njurarna och kan utsöndras med urinen under flera månader efter infektion.
Sofia Boqvist