Vägsalt försämrar åkerns struktur

Vintersaltning av vägar med natriumklorid förorenar inte bara grundvattnet, det försämrar också markstrukturen på intilliggande åkermark.

SLU-forskarna Ararso Etana och Tomas Rydberg har visat att markstabiliserande joner, som kalcium, byts ut mot natrium från saltet, vilket förstör jordstrukturen. Dessutom kan marken förlora växtnäringsämnet kalium genom jonbyte.

Effekten visar sig inte på en gång och har ibland felaktigt tagits för packningsskador på vändtegar. Problemet har därför inte uppmärksammats tidigare.

Vägverket använder 250 000 ton vägsalt om året på det statliga vägnätet. Saltet kan föras med vinden upp till 100 meter över öppna fält, men anrikningen av natriumjoner är störst inom 20 meter från vägkanten. Genom jordbearbetning kan saltet spridas över större arealer.

Förutom skador på markstrukturen ökar vägsaltet risken för utlakning av fosfor och vissa tungmetaller som följer med uppslammade lerpartiklar i dräneringsvattnet.

Som motåtgärder föeslås kalkning med kraftiga givor för att stabilisera strukturen och anläggning av bevuxna skyddszoner intill vägarna.