Vildsvinen orsakar konflikter

I dag finns det omkring 60 000 vildsvin i Sverige och stammen ökar snabbt. Förvaltningen av djuren fungerar inte helt bra, vilket orsakar konflikter mellan i första hand jägare och de lantbrukare som får sina grödor förstörda av djuren.

– Markägare med olika intressen i vildsvinsstammen hamnar i konflikt med varandra eftersom vildsvinen delas över flera ägor, berättar Henrik Thurfjell som är doktorand på institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå och forskar på vildsvinens beteende vid matning och jakt.

Vildsvinet både tillskott och hot

Vildsvinen är ett nygammalt vilt i de svenska skogarna. Deras återkomst ses både som ett tillskott för jakt och ett hot för jordbruk och trafiksäkerhet. Varje år fälls cirka 25 000 djur genom jakt. Vad gäller trafikolyckor ökade de under förra året med drygt 50 procent till närmare 1600 stycken.

I jordbruket kan vildsvinen i vissa områden orsaka stor skada på gröda och vall. Det är svårt att uppskatta omfattningen på skadorna. Därför ska Naturvårdsverket ge Viltskadecenter i uppdrag att utveckla metoder för besiktning av vildsvinsskador och att utbilda särskilda besiktningsmän.

Men vildsvinen är inte bara av ondo. Deras bökande i marken anses främja den biologiska mångfalden liksom underlätta skogens föryngring.

– Problemen med vildsvin blir lätt större än för andra viltarter eftersom vildsvinen har en betydligt högre reproduktionstakt än andra klövdjur. Vildsvinen ökar fortfarande exponentiellt i antal och vi tror att de kommer att fylla ut fler områden söder om Dalälven och även en bit upp längs Norrlandskusten, säger Henrik Thurfjell.

Utfodras för bra jakt

Vildsvinen är nattaktiva och allätare. En betydande del, ofta mer än hälften, av födointaget är foder (framför allt sockerbetor) som jaktlag eller enskilda lägger ut på foderplatser eller som vildsvinsåtlar i skogen. Syftet med utfordringen är att få en stor vildsvinsstam att jaga och att försöka hålla djuren borta från åkrarna.

– Utfodringen kan också leda till konflikter. Anta att en markägare utfordrar för att få en stor stam för jakt. Men dessa djur kan ju välja att gå över till grannens mark och äta upp hans gröda. Grannen har rätt till skyddsjakt, men får inte skjuta mer än vad marken producerar, det vill säga inte skjuta med syftet att minska antalet djur, säger Henrik Thurfjell.

Går ut på åkern när grödan är mogen

Henrik har i sin forskning försett vildsvin med GPS för att kunna positionera dem. Därefter har han använt positionerna för att studera deras rörelsemönster vad gäller hur mycket tid som de tillbringar i skogen respektive på åkern. Alla vildsvin som Henrik har studerat finns i områden med tillgång till foderplatser.

Det Henrik har sett är att vildsvinen går ut på åkrarna när grödan är mogen, trots att foder finns utlagt i skogen. Vildsvinen väljer dock i första hand de områden på åkern som ligger nära skogen eller nära skyddande diken. Henriks råd vid matning är att välja mat som tar lång tid för vildsvinen att äta så att de håller sig vid foderplatserna hela natten.

– Men generellt blir skadorna på jordbruksmarken större med utfordring eftersom man utfodrar dem året om och det då blir fler vildsvin. Matningen leder nämligen till att suggorna föder kultingar året runt.