Hunden bra modelldjur
Hunden är människans bästa vän, det är ett gammal och tummat uttryck. Vad som är lika sant, är att hunden är människans närmaste vän. Den delar våra liv i betydligt högre utsträckning än något annat husdjur.
Hunden lever i samma boendemiljö som vi, den kanske äter delar av vår mat, den får lika mycket motion som husse eller matte och den drabbas av samma sjukdomar som vi människor.
Just detta faktum är grunden för ett stort forskningsprojekt vid SLU som engagerar många forskare från flera olika institutioner. Forskningen kring hunden som komparativ modell för sjukdomar och beteendevariation har pågått sedan 2002 och förväntas ge många viktiga pusselbitar när alla projekt är avslutade.
Hundar får, precis som människor, diabetes, epilepsi, hudsjukdomar, allergi, tumörer och hjärtsjukdomar. Men eftersom hunden inte lever lika länge som människan, man brukar ju säga att det går sju hundår på ett människoår, utvecklar den sina sjukdomar snabbare.
– Hunden är ett utmärkt modelldjur för olika sjukdomar, berättar Åke Hedhammar, professor vid institutionen för kliniska vetenskaper, SLU och samordnare för projektet.
Väl dokumenterade
Forskarna har tillgång till Svenska Kennelklubbens och försäkringsbolaget Agrias databaser. Dessa innehåller stora mängder uppgifter om alla hundraser som finns i Sverige. Ungefär 75 procent av alla svenska hundar finns registrerade. Såväl friska som sjuka hundar finns det uppgifter om. Databaserna ger t ex besked om vilka raser som är särskilt utsatta för olika sjukdomar och defekter.
I studierna tittar forskarna både på det genetiska arvet och den miljö som hundarna lever i. Det är ett omfattande detektivarbete för att få med alla avgörande faktorer. Forskarna nyttjar ofta de fyrbenta patienter som besöker kliniken vid SLU i Uppsala.
Publicerad:
2008-08-05
Forskarna tittar både på det genetiska arvet och miljön för att ta reda på ett eventuellt samband vad gäller uppkomsten av olika sjukdomar. Foto: Julio Gonzalez
Fortsättning från föregående spalt:
Olika sjukdomar kräver olika infallsvinklar. Inom projektet för diabetes hos hund och katt är en kartläggning av foder och mängden motion viktiga faktorer, samt vilken ras det handlar om. Vissa raser löper större risk än andra, det genetiska arvet är viktigt.
I och med att forskningen nu har tillgång till både människans och hundens hela arvsmassa (genom) kan man göra jämförande studier vilket tidigare inte var möjligt. Åke Hedhammar är mycket nöjd med hur de olika forskar grupperna arbetar. Han ser den strategiska SLU-satsningen på hund som ett unikt projekt som saknar internationell motsvarighet. Förhoppningen är självklart att arbetet ska kunna fortsätta även när de strategiska pengarna är förbrukade.
Text: Carin Wrange (Ur Med Fokus på hund och katt)