Livslång medicinering mot cystinuri
De hundar som föds med njursjukdomen cystinuri och börjar bilda urinstenar får vanligen leva på medicin under hela sitt resterande liv. Någon annan hjälp finns inte att få. Att operera bort stenarna ger endast tillfällig förbättring, eftersom cystinstenar vanligen återbildas efter bara någon månad.
–Cystinuri är en medfödd, ärftlig sjukdom hos hund och människa. Deras njurar läcker ut bland annat aminosyran cystin som lätt bildar kristaller i urinen och därmed även urinstenar. På grund av stenarna får hundarna blod i urinen, urinträngningar eller totalt urinstopp.
Veterinär Astrid Hoppe har under många år forskat kring cystinuri hos hundar. Hon skrev sin doktorsavhandling om det år 1992 och har följt 88 hundar under en period av 14 år. Cystinuri kan debutera från ett års ålder och ända upp till hög ålder. Medelåldern för att få sjukdomen är kring fem år. Det är i första hand hanhundar som drabbas.
Hos många raser
Sjukdomen förekommer hos cirka 60 hundraser över hela världen. I Sverige är det främst tio raser som har följts inom forskningen; tax, engelsk och fransk bulldog, tibetansk spaniel, irländsk terrier, welsh corgie, border collie, irländsk terrier, skotsk terrier, skotsk hjorthund och labrador.
När Astrid påbörjade sin forskning var det enbart operation som kunde erbjudas de drabbade hundarna. Men eftersom återfallsfrekvensen är mycket hög var man tvungen att avliva många hundar med cystinuri efter en eller flera operationer.
–Att vi nu kan erbjuda en bra medicin har gett dessa hundar möjlighet till att kunna leva vidare och må bra. Cystinuri är den enda njursjukdomen som hos hund aldrig leder till njursvikt.
Samtidigt pågår forskning för att kanske kunna minska cystinutsöndringen, bland via förändrat foder. Studier på människa har gjorts där man har minskat mängden protein för att förebygga bildandet av cystinstenar. Även en diet med lågt methionininnehåll för att minska utsöndring av cystin har testats, samt betydelsen av mängden natrium.
Publicerad:
2008-08-06
Cystinkristaller som bildas i urinen och ger urinstopp.
Nära humanvården
Kommersiella lågproteinfoder för hund fi nns att köpa, men effekten på cystinutsöndringen och urinstensbildningen har hittills varit nedslående.
Astrid Hoppe har ett nära samarbete med forskare inom humanvården, främst Lotta Harnevik som arbetar på institutionen för biomedicin och kirurgi vid Hälsouniversitetet i Linköping.
– Eftersom vi nu känner till hundens hela arvmassa har studierna koncentrerats till genetiken. Sjukdomen finns ju även hos människa och där har man sett att två gener (SLC3A1 och SLC7A9) är dominanta, de ger 70 procent av mutationerna.
–Tanken med det pågående forskningsarbetet är att skapa ett underlag för en klassificering av sjukdomen som bygger på det genetiska mönstret. Kanske är det möjligt att utveckla en form av gentest. Det skulle på sikt ha stor betydelse för att minska förekomsten av sjukdomen, säger Astrid.
Text: Carin Wrange (Ur Med fokus på hund och katt)