Många svenskar äter vilt

En av fem svenskar har ätit viltkött den senaste månaden. Det bidrar till att skapa en positiv inställning till jakt bland svenskarna.

Stödet för jakt hos allmänheten har inte minskat sedan 1980-talet. Tvärtom visar den senaste undersökningen från år 2001 att stödet ökat från 72 till 80 procent. Varför är det så? Köttet kan vara nyckeln till acceptansen. Svenskarna verkar acceptera jakt på vilda djur så länge det kommer något nyttigt från jakten som kött, skinn eller päls.

En jägare i vart sjunde hushåll
Forskning har visat att den positiva inställningen till jakt beror både på det sociala nätverket runt jakten och att viltkött används i många svenska hushåll. De flesta får nog tag i köttet via vänner och bekanta. Av Sveriges totala befolkning på nio miljoner jagar tre procent, det vill säga var 333:e svensk. Det är inte många. Men dessa personer lever ofta tillsammans med andra. I Sverige finns det en jägare i vart sjunde hushåll. Om vi fortsätter att sätta siffror på det sociala nätverket kommer vi till det kanske viktigaste för spridningseffekten – hur många känner någon som jagar? År 2001 sade 69 procent av svenskarna att det fanns en nära vän i bekantskapskretsen som jagade. Det är nära siffran för hur stor andel av de svenska hushållen som använt viltkött det senaste året, nämligen 70 procent.

Självhushållet finns kvar
Viltet är inte bara något exotiskt som dyker upp på tallriken vid högtidliga tillfällen. Det lokala självhushållet finns kvar i modern form i stora delar av landet. I topp för den regelbundna användningen av viltkött finns tre norrländska län: Jämtland (65 procent), Norrbotten (55 procent) och Västerbotten (46 procent). Kommuner där viltet har en central position som mat är Åsele och Sorsele i Västerbotten (90 procent), Härjedalens kommun i Jämtland (87 procent) samt Arjeplog och Jokkmokk i Norrbottens län (89 respektive 88 procent).