Sperma i genbank kan rädda hotade arter
Allt liv har en början, oavsett om det handlar om djur eller människa. Eva Axnér forskar om konservering av spermier från kattdjur. Det är viktig kunskap om det ska bli möjligt att rutinmässigt frysa in kattspermier för framtida inseminering.
Det är också en teknik som kan rädda hotade arter inom kattsläktet från utrotning, till exempel Amurleoparden. Dessa arters sperma skulle i genbanker kunna förvaras fryst i flytande kväve under lång tid framöver.
– I dag används bara naturlig parning inom avel med katter, men det finns en efterfrågan att kunna inseminera. Det skulle göra det möjligt att importera sperma, öka den genetiska variationen och minska risken för smittspridning mellan katter, säger Eva Axnér.
Men innan inseminering för katt kan bli en vanlig avelsmetod saknas grundläggande forskning om hur spermierna påverkas av infrysning. Hos många andra djurslag som ko, häst, gris och hund används inseminering i stor skala. Men varje djurslag kräver sin strategi för att spermierna ska vara maximalt livskraftiga. Eva Axnér tar tillvara spermier från bitestikeln från kattpatienter som kommer till kliniken för vanlig kastration.
– Det jag bland annat studerar är hur olika metoder för frysning och upptining påverkar spermiernas överlevnad.
Alla är de katter
Kattdjur, oavsett om det handlar om vår vanliga bondkatt, eller om stora tigrar, har många likheter. Gemensamt är att honornas ägglossning framkallas i samband med parning. För att honan ska få ägglossning i samband med artificiell insemination måste man antingen injicera de hormoner som normalt frisätts vid parning eller med mekanisk retning stimulera honans egen frisättning av hormoner.
Forskning görs därför om vid vilken tidpunkt som katthonan bör insmemineras för bästa dräktighetsresultat. Livmoderhalsens funktion och livmoderslemhinnans utseende samt livmoderns funktion studeras med hjälp av fluorskopi samt gammakamera.
Forskningen görs i samarbete med Chulalongkorn University i Thailand. Ett första försök med insemination har genomförts av en thailändsk forskare, Kaywalee Chatdarong som tidigare doktorerade vid SLU. Hon har inseminerat tamkatter med fryst sperma och de första kullarna är födda.
Publicerad:
2008-08-06
Tamkatter och vilda kattdjur har många likheter, bl.a. att ägglossningen framkallas vid parning. Foto: Pernilla Persson
Fortsättning från föregående spalt:
Saknas kattforskning
Avdelningen för komparativ reproduktion, obstetrik och juverhälsa, vid institutionen för kliniska vetenskaper vid SLU, har under många år forskat kring fortplantning hos olika djurslag. Det har hittills varit en klar dominans på lantbrukets djur samt häst. När Eva Axnér studerade till veterinär blev hon tidigt medveten om hur mycket forskning det saknades hos djurslaget katt. Eftersom hon själv hade katt och födde upp några kullar av rasen helig birma, såg hon klart behovet av att öka möjligheterna att bibehålla eller öka den genetiska variationen hos raskatter.
– Många kattägare vill helst inte ha en okastrerad hanne hemma, vilket gör att bara ett mindre antal hannar används i aveln. Att kunna samla sperma och därefter frysa in den från en hankatt innan kastration skulle vara mycket värt.
Stor utmaning
En ännu större utmaning är att kunna rädda hotade kattdjur. Många vilda arter av kattdjur har en mycket låg andel normala spermier jämfört med många andra djurslag.
Eva Axnér har varit engagerad i försök med några amurleoparder som finns på Nordens Ark i Västsverige. Amurleoparden fi nns vild i ett litet antal i Ryssland, Kina och Korea. Den är släkt med afrikanska leoparden men tål kyla bättre. Nordens Ark har en hona och en hanne av amurleopard och vid tre tillfällen har man lyckats samla sperma från hannen Lama och vid två tillfällen inseminerat honan Shinga. Tyvärr har det ännu inte resulterat i någon dräktighet.
Spermier från hanen finns dock sparade om det i framtiden förhoppningsvis finns mer kunskap om hur man optimerar chanserna till avkomma efter artificiell insemination.
Text: Carin Wrange (Ur Med fokus på hund och katt)