Gröna tak för många behov

Vegetationstäckta tak, s.k. gröna tak har anlagts i Sverige i snart 20 år. Det viktigaste argumentet för att anlägga gröna tak har, förutom det rent estetiska motivet, varit deras påverkan på den urbana hydrologin. Tobias Emilsson vid SLU i Alnarp beskriver här sina rön från studierna på försökstak på Augustenborg i Malmö.

Studierna har visat att man får en dramatisk effekt på den årliga avrinningen som på ett tunt tak minskar med 50 procent. Även toppflödena som är de mest problematiska för översvämningar och utsläpp av orenat vatten minskar men effekten är inte lika stor som för den årliga avrinningen.

Gröna tak har i Sverige i stort sett blivit synonyma med tunna tak med torktåliga suckulenter som t.ex. Sedum eller mossa. Taken är enkla att installera, bygger på väl utprovad teknik och fungerar utan problem. Skötselbehovet är litet men inte helt obefintligt. Takets avvattning måste kontrolleras och vill man att taken skall ha en blommande vegetation måste man i de flesta fallen tillföra näring med några års mellanrum.

SLU-studierna har visat att man kan gödsla taken utan att försämra kvalitén på det avrinnande vattnet, men det är av yttersta vikt att man använder inkapslad långtidsverkande gödning. Vanlig lättlöslig gödning är helt förkastlig på gröna tak eftersom den största delen hamnar i dagvattnet. Man behöver inte gödsla om man kan nöja sig med ett tak som inte blommar och som har ett större inslag av mossor och lavar.

Sådd och plantering billigare än färdig matta

Svenska gröna tak anläggs oftast som färdiga vegetationsmattor men det är också möjligt att anlägga taken på plats genom att strö ut odlingssubstrat som planteras eller sås med skott. Kostnaden blir lägre om man platsbygger större ytor och resultatet blir likvärdigt med ett par års fördröjning.

Det finns ett stort behov av strategier för hur vi kan minska de negativa konsekvenserna av ett förändrat varmare klimat. Urban vegetation har i detta sammanhang visat sig kunna spela en nyckelroll för att motverka stigande temperaturer i stora städer. Gröna tak är speciellt intressanta eftersom de kan appliceras på befintliga byggnader i de inre täta delarna av staden där det inte är möjligt att anlägga parker eller plantera stadsträd.

De stigande stadstemperaturerna är inte bara ett komfortproblem utan ett direkt hälsoproblem och ett miljöproblem. De höga temperaturerna ökar dödligheten hos gamla och andra känsliga grupper men det ger också upphov till försämrad luftkvalitet.

Mer reflektion och avdunstning än från ett svart tak

De gröna taken påverkar den urbana temperaturen både genom ökad reflektion jämfört med konventionella svarta tak och genom ökad avdunstning av regnvatten som magasineras i jord och växtskikten. Växternas blad har en större reflektion jämfört med ett konventionell svart tak vilket betyder att taken kommer att vara svalare.

De gröna takens förmåga att lagra och avdunsta regnvatten har också en kylande effekt på den omgivande luften. Avdunstningen av vatten kräver energi vilken tas ur luften och till en viss del från byggnaden. 

Gröna tak har också förts fram som ett sätt att understödja stadens biologiska mångfald. Det finns goda exempel från t.ex. Schweiz och England där man genom att designa taken med speciella djur i åtanke har lyckats uppnå mycket höga biologisk värden. Man har bland annat lyckats bibehålla flera hotade spindelarter genom att skapa biotoper på taken. De har också visat sig kunna utgöra en viktig refug för fåglar.

Byggets biotop flyttas upp på taken

Genom att spara jorden från byggplatsen och flytta upp den på taket har man kunnat behålla en del av de värden som fanns på platsen före byggnationen.