Musslor renar bäst i salta hav

Östersjön lider av övergödning som beror på mänsklig verksamhet. Ökande halter av kväve och fosfor ökar produktionen av alger.

På den svenska västkusten odlas redan blåmusslor som lever av att filtrera växtplankton (alger) från vattnet. När de skördas motverkas övergödningen. I Östersjön växer musslorna långsammare på grund av lägre salthalt, vilket gör reningsåtgärden mindre kostnadseffektiv där.

Martin Lindqvist har i sitt examensarbete i nationalekonomi vid SLU i Uppsala undersökt fyra delområden av Östersjön: Kattegatt, Öresundsområdet samt södra och norra egentliga Östersjön. Han har beräknat marginalkostnaderna för muss-elodling med olika tillväxttakt och använt dessa i en beräkningsmodell, GAMS, som är utvecklad av Ing-Marie Gren vid institutionen för ekonomi.

Trots stor osäkerhet i de biologiska, tekniska och ekonomiska förutsättningarna kunde han konstatera att musselodling är som mest prisvärd som reningsåtgärd då man tänker sig en samtidig rening från kväve och fosfor. Beroende på salthalten visade sig inte oväntat potentialen vara störst för Kattegatt och minst för norra delarna av Östersjön. Martin Lindqvist kommer att fortsätta med dessa studier som doktorand vid SLU.