Fenologiväktare hjälper forskare

Genom att bli fenologiväktare kan den intresserade bidra till en ökad förståelse för hur klimatförändringen påverkar växter och djur.

Inom fenologin följer man när årstidsbundna händelser i naturen sker, som lövsprickning, blomning, fruktmognad, fröspridning och lövfällning.
– Det handlar om att följa när vitsippan slår ut på våren eller när bladen byter färg på hösten, säger Kjell Bolmgren som sedan i våras arbetar halvtid på SLU med att samordna det Svenska fenologinätverket.

Klimatförändring ger tidigare blomning
Växter och djur använder ofta temperatur- och ljusförhållanden som tecken för när de ska börja växa, para sig, eller gå in i vintervila. Den pågående klimatförändringen kommer att påverka de system som växter och djur använder för att reglera sin årscykel.
– I Sverige har vi sett att växter påbörjar sin växtsäsong och blomning tidigare. Exempelvis blommar hägg och syren i Uppland en vecka tidigare nu än för femtio år sedan, säger Kjell Bolmgren.

Kraftsamling med Svenskt fenologinätverk
För att bättre förstå den dokumenterade förändringen av årstidsmönster världen över och dess effekter bildades förra året det Svenska fenologinätverket. Samarbete sker med de liknande nätverk som finns eller håller på att starta i många länder.
– Vi vet i dagsläget väldigt lite om hur samspelet mellan insekter, fåglar och växter kommer att påverkas av klimatförändringen och det är ett av huvudskälen till att vi vill samla in fenologiska data för så många arter och fenologiska faser som möjligt, säger Kjell Bolmgren.

Fenologiväktare mer än vanlig rapportörer
Under det första året rapporterade omkring 400 frivilliga observatörer in 5000 observationer via fenologinätverkets hemsida. Preliminärt är rapporteringen ungefär i samma omfattning eller något större för år 2009. De rapportörer som följer en fastställd instruktion kallas fenologiväktare.
– I år har 25 fenologiväktare fått testa att rapportera in i enlighet med en manual som ska utvecklas till att bli standard under kommande år, berättar Kjell Bolmgren.

Professionellt nätverk bildas nästa år
Inför 2010 har ett trettiotal bemannade stationer (naturum, forskningsstationer, botaniska trädgårdar etc.) över hela Sverige anmält sitt intresse för att ingå i ett professionellt observatörsnätverk.
– Det är en mycket bra start. Vi kommer att samla stationsrepresentanter vid en workshop i vinter och vår förhoppning är att de kommer att utgöra en ryggrad i observationssystemet både för långsiktighetens och för kvalitetens skull, säger Kjell Bolmgren

Vill få in observationer från hela landet
För att öka den geografiska tätheten i observatörsnätverket kommer Kjell även att gå vidare med att riktade inbjudningar till enskilda personer i glesbygden. I databasen finns historiska fenologiska rapporter mellan 1873-1926 som enskilda gårdar skickade in till dåtidens SMHI.
– Vi ska försöka lokalisera de nuvarande ägarna till de gamla gårdarna och bjuda in dem till att följa upp det historiska materialet med nya observationer, berättar Kjell.

De mest spännande historiska underlagen ska också börja analyseras inom kort.