Oljeberoendet kan brytas
De drivmedel och det handelsgödselkväve som behövs i svenskt jordbruk kommer att kunna tillverkas av förnybara råvaror från lantbruket, enligt Per-Anders Hansson, professor vid SLU.
Per-Anders Hansson forskar om det svenska jordbrukets framtida energiförsörjning. Energibrist är enligt honom ett större hot än växthuseffekten, men han ser inga stora hinder för att jordbruket på sikt ska bli självförsörjande på både drivmedel och handelsgödselkväve.
Måste vi inte hejda växthuseffekten?
– Visst måste vi försöka minska växthuseffekten, men att ersätta de fossila bränslena är sannolikt ännu viktigare. Vad jag menar är att vi nog kan klara av att anpassa oss till en viss klimatförändring. Effekterna av en energikris blir mera direkta, med krig, svält och havererad välfärd som följd. Oljan och naturgasen måste helt enkelt ersättas.
Du har beräknat en mängd olika miljökonsekvenser som följer av tillverkning av bränslen som etanol, metanol, biodiesel, biogas, vätgas, RME, DME och allt vad de heter, från jordbrukets olika råvaror. Hur ska man hantera alla dessa jämförelser?
– Det finns för- och nackdelar med alla system, men det är viktigt att vi gör medvetna val och undviker de sämsta alternativen. Jag letar i första hand efter alternativ som inte är väldigt markkrävande och som inte inkräktar på livsmedelsproduktionen. Därutöver är det väldigt viktigt att vi vet vad våra val innebär när det gäller klimat, miljö, energibalanser, övergödning, försurning osv. Men vi måste börja någonstans och kan inte vänta på den allra bästa lösningen.
Det finns stora mängder outnyttjad energi i djurgödsel och skörderester. Kan man röta dessa råvaror och driva jordbrukets traktorer med biogas?
– Sådan biogas kommer att vara viktig i framtiden, men den ska nog inte användas till jordbruksmaskiner i första hand. Det är dyrt och svårt att lagra biogas och den passar bäst i system där gasen förbrukas relativt snabbt. Jordbrukets maskinpark har tydliga arbetstoppar under vår och höst. I buss- och transportföretag är arbetet mindre säsongsbetonat, och deras fordon kan utnyttja centrala tankningsställen.
Var ska gasen produceras då?
– Biogas kan mycket väl produceras lokalt – en liten anläggning är nästan lika effektiv som en stor. Men på gårdsnivå är det bättre att använda gasen till el och värme, eftersom förädlingen till bränsle bör vara storskalig. Ett alternativ är att pumpa orenad gas med rörledningar till centrala anläggningar, där den kan renas och lagras.
Publicerad:
2009-10-23
Den naturgas som används idag kan ersättas av gas som framställs genom termisk förgasning av t.ex. halm. Foto: Nora Adelsköld
w.jpg)
Forts. från föregående spalt:
Du pratar också om ”grönt handelsgödselkväve”...
– Ja, drivmedlen står för ca en fjärdedel av det svenska jordbrukets energiförbrukning, men den största posten är faktiskt handelsgödselkväve, som står för en tredjedel. Men även kvävegödseltillverkningen kan drivas med bioenergi. I teorin kan den naturgas som används idag ersättas av gas som framställs genom termisk förgasning av t.ex. halm. Enligt våra beräkningar kan ett hektar halm räcka till 1600 kg kväve. Vad som återstår är att förgasningstekniken måste bli kommersiell.
Vad är det som bromsar utvecklingen på bioenergiområdet?
– Det största hindret är låga oljepriser – då är risken stor att det står och stampar. I Tyskland stimulerar man biogas med subventioner. Och i Sverige såg vi hur utvecklingen tog fart inom nya områden när oljepriserna steg till 100 dollar per fat.
Du nämner ofta ordet systemtänkande …
– Ja, ett roligt exempel är att röta grön vass. Förutom energin får man en rötrest med växtnäring och mullämnen som gör mycket större nytta på en åker än i en övergödd sjö.
Kan konsumenterna påverka utvecklingen?
– Ja, vi ser att folk börjar bli beredda att betala mer för mat med olika miljömärkningar, och det har också påverkat producenterna. Konsumentbeteendet kan mycket väl skapa en ny nisch för energi- och miljödeklarerade livsmedel. Det skulle kunna bli en draghjälp både för biodrivmedel och för ”grönt handelskväve”.
Text: David Stephansson