Färre svenskar lämnar asfaltsdjungeln
En vanlig uppfattning är att svensken med sitt starka engagemang för naturen har stort intresse av att vara i skog och mark.
Varje år genomför SLU-forskare en brevundersökning till svenskar i åldern 16 – 65 år för att se om vår inställning till djur, natur och val av friluftsaktiviteter har förändrats.
Viltintresset minskar
Andelen svenskar som säger sig vara mycket eller ganska intresserade av att vara i ”skog och mark” har minskat med tio procent på knappt trettio år, från 92 procent (år 1980) till 82 procent (år 2008).
En stor förändring som forskarna ser är att i dag säger knappt sex av tio att intresset för skog och mark beror på att det finns vilda däggdjur och fåglar där. För knappt trettio år sedan sade 84 procent samma sak. Det betyder att var fjärde viltintresserad svensk har försvunnit. Samma trend syns för viltet i den nära utemiljön.
Färre svenskar besöker landsbygden
Drygt tre procent av svenskarna säger att de aldrig är på landet, men tillsammans med dem som tillbringar lite eller mycket lite tid på landet visar resultaten att nästan hälften av svenskarna inte lämnar stadens trygghet. Och lämnar de inte asfaltsdjungeln får de inte heller någon egen erfarenhet av djur och natur.
Vad gör svensken i naturen?
Den vanligaste friluftsaktiviteten är att gå en kort promenad. Det har åtta av tio svenskar gjort oavsett om de bor i staden eller på landet. Den näst vanligaste aktiviteten är att paddla eller åka båt. Drygt fyra av tio svenskar gjorde det år 2008.
Internationell forskning visar att de personer som är i naturen och tar med sig något hem därifrån är mer positiva till jordbruk, skogsbruk, fiske och jakt. Denna undersökning visade att drygt var tredje svensk plockar bär eller svamp och ungefär var fjärde samlar eller hugger ved. Drygt var tionde svensk fiskar och knappt var tjugonde jagar.
Vanligare är då att åka skidor. Tjugoen procent åkte utför vintern 2008 och sexton procent åkte längd. Snowboardåkarna är lika många som jägarna, det vill säga fyra procent av svenskarna.
Publicerad:
2009-11-24
Forts. från spalt 1:
Bärplockning på schemat
Personers egenupplevda erfarenhet av naturen har stor betydelse för förståelsen av miljöproblem och bevarande av stora rovdjur. Det visar tidigare forskning. Frågan är vad svenskarna kommer att göra i naturen i framtiden. Vi plockar mindre bär och svamp och allt färre vandrar längre turer med övernattning i tält eller stuga.
Om vi anser att det är viktigt att svensken är ute i naturen bör vi ge fler grupper i det svenska samhället den erfarenheten. Sådant som vi tidigare lärde oss i byn måste kanske nu läras ut. Vi kanske måste anordna kurser i bär- och svampplockning? Men än viktigare kan vara att få folk att bara vistas i naturen eller på landsbygden. Tidigare fanns den kopplingen ofta genom att släktingar bodde kvar på landsbygden. I dag blir det allt vanligare med svenskar som är mer än tre generationer från en egen kontakt med landsbygden. Vår tidigare forskning har visat att dessa ”stadsbor” också är de som kan vara de största hindren för miljöpolitikens genomförande.
Text: Göran Ericsson, Fredrik Dahl och Camilla Sandström