Kommunalt intresse för närodlat
Staden får idag det mesta av sin mat, material och energi från andra platser än sitt närområde. Hittills har det i ett kortare tidsperspektiv varit billigt och effektivt att skilja produktionen från konsumtionen geografiskt. I samband med att oljan inte längre kan utvinnas i samma omfattning som tidigare förväntas den bli kraftigt dyrare.
En större andel lokal primärproduktionen av livsmedel och bioenergi, är därför en sannolik effekt av ett högre oljepris. Samtidigt visar forskning att konsumenters intresse för både ekologisk och närproducerad mat växer och detta återspeglas även i handeln.
Hur ser då intresset ut för närodlade livsmedel i Sveriges kommuner?
Telefonintervjuer har genomförts med kostchefer/upphandlare av livsmedel i 75 % av Sveriges kommuner. Fokus var på följande fyra områden: policy, upphandlingsförfaranden, kommunikationsinsatser riktade mot lantbrukare och logistik.
Av de frågade 218 kommunerna var det 66 % som visade ett intresse för frågan och av dessa var det 79 % som också har genomfört något praktiskt.
Policy
12 % (26 st.) av de 218 tillfrågade kommunerna har en policy om närodlade livsmedel, samt att ytterligare 3 % (6 st.) är på gång att få en policy.
Upphandlingsförfaranden
38 % (82 st.) av de 218 tillfrågade kommunerna har underlättat för närodlare/små producenter att kunna svara på anbud genom att t.ex. ge leverantörer möjlighet att lämna anbud på delar av sortimentet eller till viss/a enheter t.ex. till en viss förvaltning eller några av kommunens skolor.
Om det förutsätts att en leverantör ska klara hela kontraktet är det stor risk att leverantörer med mindre kapacitet avstår från att lämna anbud. Ingenting hindrar att förfrågningsunderlaget utformas så att det är möjligt att ge anbud på delar.
Kommunikationsinsatser
31 % (67 st.) av de 218 tillfrågade kommunerna har genomfört kommunikationsinsatser med närproducenter för att uppmana till samarbete och att de svarar på anbud. Vissa kommuner har även erbjudit utbildning eller bistått närproducenter i själva processen att svara på ett anbud.
Logistik
8 % (18 st.) av de 218 tillfrågade kommunerna har satsat på samdistribution och 7 % (15 st.) är på gång att genomföra detta. Tanken med att erbjuda olika logistiklösningar eller samdistribution är att underlätta för producenterna att leverera sina varor. De levererar då i regel endast till en plats, en samlastningscentral. Från denna central distribueras sedan varorna samordnat till de olika verksamheterna.
Detta system underlättar framför allt för mindre företag utan egen större transportkapacitet att kunna leverera. En samordningscentral kan vara en viktig länk för att kommuner ska få fler lokala leverantörer att svara på anbud.
Publicerad:
2009-11-17
När oljepridet höjs kan en större andel av primärproduktionen förväntas ske lokalt, dvs. närmare konsumenten. Foto: Nora Adelsköld
Läs mer
Projektet är ett delprojekt i studien "Urban-rural interactions for localization in a Swedish physical planning context"
Fortsättning från föregående spalt:
Störst intresse
De kommuner som visat störst intresse i denna studie är: Söderköping, Jönköping, Falköping, Smedjebacken, Borlänge, Gagnef, Säter, Västerås och Örebro.
Sedan finns en grupp på 57 kommuner som redan har genomfört aktiviteter för att underlätta inköp av närodlat men som har mer på gång. En annan grupp är kommuner som har genomfört en insats (49 st.).
Slutligen är det 30 kommuner som ännu inte har genomfört något men som tydligt och klart angav att de antingen har något på gång eller att det finns ett intresse för närodlat i kommunen som diskuteras.
Slutsatsen
Slutsatsen är att det finns ett växande intresse inom kommuner att stödja den lokala marknaden för närproducerade livsmedel t.ex. genom att organisera lokala mottagarcentraler för varor samt att i upphandlingsförfaranden ge olika möjligheter för småskaliga producenter att vara med i upphandlingsprocessen.
Lokala investeringar lönar sig
I tillägg visar annan forskning att multiplikatoreffekterna av lokala investeringar är två till fyra gånger större än effekterna av externa investeringar. Lokalsamhället tjänar alltså på lokal livsmedelsproduktion i form av både direkta och indirekta effekter. Denna aktuella fråga innebär att det är viktigt att kommunerna även beaktar lokal livsmedelsproduktion i sin översiktliga, fysiska planering genom att säkerställa tillgången på jordbruksmark i anslutning till tätortsområden.
Regeringens strategidokument för Landsbygdens tillväxt menar att stad-land interaktioner och stadens beroende av sitt omland kommer bli än mer aktuell i framtidens planeringsfrågor och speciellt i den fysiska planeringen.
Text: Madeleine Granvik