Bättre samråd med renbruksplaner

Renbruksplanerna ska förbättra kommunikationen mellan renägare och andra intressenter när de samråder om avverkningar, byggande av skogsbilvägar eller annan exploatering. Men renägarna har även nytta av renbruksplanerna när de planerar renarnas sommar- och vinterbeten.

– Innan skogsbolagen genomför en avverkning inom rennäringens året-runtmarker är han skyldig att bjuda in de samebyar som avverkningen berör till ett samråd. Samebyarnas erfarenhet är dock att samråden är mer en informationsträff än verkliga samråd. Vi hoppas att renbruksplanerna gör att samebyarna kan föra fram sina åsikter på ett bättre sätt till skogsbolagen, säger Per Sandström som arbetar med renbruksplaner vid SLU i Umeå.

Renägarna gör kartor

I dag har fjorton samebyar upprättat renbruksplaner och över 30 andra står i kö för att få börja. Samebyarna tar själva fram planerna i ett geografiskt informationssystem (GIS), som SLU konstruerat (RenGIS). RenGIS består bland annat av satellitbilder där renägarna, som har den verkliga lokalkännedomen, ritar in viktiga betesområden och vandringsvägar.

Fördelen med att göra kartorna i ett GIS är att skogsbolagen nu kan skicka sina kartor med planerade avverkningar elektroniskt direkt till samebyn. Väl där kan samebyn lägga in sina inritade områden direkt i skogsbolagets karta.

– Det är alltid lättare att ha en karta att titta på. Faller det här väl ut får man till stånd en god kommunikation där samebyn till exempel kan föra fram att ”det här är ett viktigt område för renskötseln – var extra försiktig med markberedningen så att inte renlaven försvinner”, säger Per Sandström.

Karin Baer, som är renägare i Vilhelmina Norra Sameby, berättar att renbruksplanerna är ett bra hjälpmedel för att visa hur renarna använder och utnyttjar områdena. Samebyn stoppar inte avverkningar, men ber kanske skogsbolaget vänta med avverkningen några år.

– Vi kan också föreslå en annan form av avverkning eller markberedning. Andra önskemål kan vara att inte plantera contortatall nära renarnas flyttningsvägar eftersom sådana planteringar är så täta att renarna har svårt att ta sig fram, säger Karin Baer.

Har blivit GIS-experter

SLU har tillsammans med Skogsstyrelsen utvärderat vad samerna tycker om RenGIS. Utvärderingen visade att det har gått bra att lära sig använda RenGIS. Projektledaren Leif Jougda vid Skogsstyrelsen berättar att många på kort tid har gått från att inte alls kunna använda GIS till att bli verkliga experter.

– Man ska komma ihåg att det här är en gammal näring som möter ny teknik, men många är otroligt teknikintresserade. Överhuvudtaget har samebyarnas inställning och engagemang varit överväldigande positivt, säger Leif Jougda.

Utvärderingen visade också att samerna tycker att den renbetestaxering som de genomför har fungerat bra. Det som däremot inte fungerat lika bra är att kommunicera renbruksplanerna till skogsbolag, torvtäkter, gruvbolag och andra intressenter.

– Nu har vi fått medel för att utbilda de renskötande samerna hur man på ett bra sätt kan kommunicera sin renbruksplan. Vi har även tagit fram ett samrådsprotokoll som stöd vid samråden, säger Leif Jougda.