Foderråvara som renar havet
Musslor är mycket effektiva i att rena havet från överflödiga näringsämen. Möjligheterna att använda torkat och malet musselkött istället för fiskmjöl i foder till värphöns och slaktkycklingar har undersökts av Lotta Jönsson vid SLU, Funbo-Lövsta forskningscenter.
I det senaste försöket användes 1 200 värphöns av två vanligt förekommande hybrider i Sverige. Försöket pågick under en hel produktionsomgång och inblandningen av musselmjöl var 3,5 eller 7 procent. Upp till 12 procents inblandning av musselmjöl har dock förekommit i försöken, såväl på slaktkycklingar som på värphöns. God tillväxt och äggproduktion, bra äggkvalitet och god djurhälsa upprätthålls när fiskmjöl i fodret byts ut mot musselmjöl.
Ökad musselodling önskvärd
Kan vi öka musselodlingen innebär det inte bara att vi får ett bra proteinfodermedel till våra ekologiska värphöns och slaktkycklingar utan också att vi förbättrar havsmiljön genom att minska övergödningen och därmed även algblomning. Till skillnad från fiskodling tillsätts ingen näring, då den redan finns i havet.
Projektet med musselmjöl till hönor är utfört i samarbete med bl.a. docent Odd Lindahl vid Kristinebergs marina forskningsstation. Där arbetar man intensivt på att starta en pilotanläggning för framställning av musselmjöl.
Hittills är det blåmussla från västkusten som har använts i försöken, men målet är att samma utvärdering ska kunna göras även av de något mindre blåmusslorna i Östersjön, t.ex. från Kalmarsund och Åland. Även vissa musselarter i insjöar kan bli aktuella. Att musslorna även är attraktiva som foder till laxfiskar ökar förutsättningarna för en storskalig mjölproduktion.
Skribent:
Lotta Jönsson/Nora Adelsköld (red.)
Publicerad:
2009-03-18
En enda mussla i en musselodling kan filtrera upp till 9 liter vatten per timme. Foto: Lotta Jönsson
Metionin från musslor till ekologiska höns
Värphöns och slaktkycklingar har behov av en hög proteinkvalitet och tillräcklig mängd av aminosyran metionin i sitt foder. De flesta foderråvaror som ingår i ett fjäderfäfoder har ett lågt innehåll av denna aminosyra i förhållande till djurens behov. I konventionell produktion löser man detta genom att tillsätta syntetiska aminosyror.
Sådana tillsatser är inte tillåtna enligt de ekologiska reglerna och den ekologiska ägg- och slaktkycklingproduktionen är därför beroende av foderråvaror med ett högt innehåll av metionin. Idag används fiskmjöl som proteinfodermedel, men med tanke på den debatt som förs angående utfiskning och övergödning av våra hav är detta inte ett långsiktigt hållbart alternativ.
Unika vattenrenare
Musslor är unika i det avseendet att de utöver att vara en utmärkt proteinråvara också hjälper till att rena våra hav från näringsämnen som i stor utsträckning läcker ut från jordbruket.
Under goda förhållanden kan en enda mussla filtrera upp till 9 liter vatten per timme. En musselodling med en produktion på 500 ton och med en produktionstid på 17 månader beräknas kunna filtrera och omvandla näringen i totalt 1 miljon kubikmeter vatten.
Detta innebär att musslorna filtrerar och omvandlar näringen från 25 hektar kringliggande vatten och att de därmed lyfter tillbaka 3,2–5,0 ton kväve och 200–300 kg fosfor från hav till land.