Framgångsrik klimatförhandling kräver kunskap

Regeringen har gett SLU i uppdrag att göra prognoser för hur vår användning av skog och mark påverkar flödena av växthusgaser. Bakgrunden är att de svenska klimatförhandlarna behöver underlag för förhandlingarna om ett nytt klimatavtal efter Kyotoprotokollet.

– En fråga som vi ska titta på är vilket upptag som vi tror att vi kan tillgodoräkna oss från skogen fram till år 2020. De tjänstemän och politiker som deltar i förhandlingarna måste ha en uppfattning om det när de ska förhandla om utsläppsreduktioner i kommande klimatavtal, säger Mattias Lundblad som leder projektet.

Bokföringstak i Kyotoprotokollet

Enligt bokföringssystemet i Kyotoprotokollet ska länderna redovisa hur mycket växthusgaser som skogarna tar upp eller avger under en åtagandeperiod. Den nuvarande åtagandeperioden sträcker sig från år 2008 till och med år 2012. Forskarna räknar med att den svenska skogen tar upp kring 20 miljoner ton koldioxid per år. Sverige får bara tillgodoräkna sig 2,13 miljoner ton av dessa. Bokföringstaket baseras på överenskomna riktlinjer och skiljer sig mellan länderna.

– Bokföringstaket kom till för att man ville undvika att länderna bokför upptag som beror på indirekta effekter som kvävedeposition och klimatförändring. Man vill också minska risken för att länderna tillgodoräknar sig upptag som beror på osäkerheter i beräkningarna, säger Mattias Lundblad.

Prognoser för hög och låg avverkning

I uppdraget ingår att göra prognoser för hur upptaget i den svenska skogen ser ut fram till år 2030. Prognoserna omfattar både avverkning enligt dagens nivå och känslighetsanalyser för högre respektive lägre avverkningsnivåer. Forskarna kommer även att bedöma effekterna av ökat biobränsleuttag, ökad stubbrytning och bokföring av träprodukter.

Kan bli nya bokföringsregler

I det kommande klimatavtalet kan bokföringsreglerna komma att ändras. Därför ska forskarna också ta fram beräkningar för föreslagna alternativa bokföringsregler. Redan i dag pågår förhandlingarna, som förhoppningsvis avslutas i Köpenhamn nu i december. Ett alternativ som man diskuterar är att man istället för att titta på resultaten under själva åtagandeperioden jämför åtagandeperioden med  basåret 1990. En annan förändring som diskuteras är en variant där man istället för en fast bokföringsbegränsning på 2,13 miljoner ton koldioxid per år har en rörlig sådan.

– Eftersom förutsättningarna i markanvändningssektorn är så olika kan det bli mycket svårt att hitta en lösning som alla parter är nöjda med. En kompromisslösning kan vara att som i dag låta bokföringen av vissa aktiviteter vara frivillig, säger Mattias Lundblad.

Sverige vill använda skogen

Mattias Lundblads intryck är att Sverige vill ha med skogen i ett framtida avtal och att man föredrar en modell som liknar dagens. Man vill titta på resultaten under åtagandeperioden, men också införa någon form av begränsning av det bokförda upptaget. Det beror framför allt på att osäkerheterna fortfarande är stora inom markanvändningssektorn, men också att man ser risker med en modell där man får tillgodoräkna sig ett alltför stort upptag i växande skog.

– Skogen ska ju utnyttjas för att ersätta fossilbaserade produkter och bränslen och i värsta fall kan en sådan lösning bidra till att incitamenten minskar för att vidta utsläppsminskande åtgärder i andra sektorer, säger Mattias Lundblad.