Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
 
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Stora vattendrag ger inte sann bild

SLU-forskare visar i en rapport att artsamhällena inom samma avrinningsområde är annorlunda i de små vattendragen uppströms jämfört med de stora vattendragen nedströms.

Skillnaderna i antal och typ av arter gällde för både bottenfauna och kiselalger. Generellt fanns det fler arter i de stora vattendragen. Vissa arter återfanns dock bara i de små. Dessa skillnader beror inte på vattendragets storlek i sig utan på andra variabler som till exempel vattenkemi och strömhastighet.

– Om vissa arter styrs av kemiska eller fysiska förhållanden som är vanligare i små vattendrag är storleken en variabel att ta hänsyn till. Innehåller små vattendrag arter som inte finns någon annanstans så är dessa vattendrag skyddsvärda på något sätt, säger Leonard Sandin som är forskare på institutionen för vatten och miljö.

Nästan alla vattendrag är små

I dagsläget är dock miljöövervakningen nästan obefintlig i de små vattendragen. Och de små vattendragen är många – omkring 90 procent av Sveriges vattendrag räknas som små.

– En tanke med upplägget av dagens miljöövervakning är nog att man fångar upp de små vattendragen samtidigt som man övervakar de stora. Men våra resultat visar att det kanske inte är så enkelt, säger Leonard Sandin.

Det forskarna såg var att provtagningslokalerna nedströms inte visade hur det såg ut uppströms. Detta gällde främst för pH, där de nedströms liggande lokalerna klassades som neutrala, medan lokalerna uppströms var sura eller till och med mycket sura.

– Det här betyder att man i den vanliga miljöövervakningen, där man provtar stora vattendrag, kan missa områden där man skulle behöva sätta in åtgärder, säger Leonard Sandin.

Miljöövervakningen behöver nya provtagningsmetoder

Leonard Sandins slutsats är att några små vattendrag bör ingå i den nationella miljöövervakningen. Detta för att man ska få en bättre uppfattning om skillnaderna i biologisk mångfald mellan små och stora vattendrag. Även provtagningsmetoderna behöver utvecklas.

– Den håv som vi använder vid provtagning av bottenfauna är 25 centimeter bred. Det betyder att den inte får plats i de minsta vattendragen. Sen finns också risken att man skadar vattendraget vid provtagningen, säger Leonard Sandin.

Skribent:  Ulla Ahlgren
Publicerad:  2009-04-27  
Foto: Frida Svanström


Fakta: Arton lokaler ingick i provtagningen

Forskarna besökte arton lokaler i två avrinningsområden (Kindlahöjden och Asa). Forskarna tog prover på bottenfauna och kiselalger. Vid jämförelsen mellan vattendragen använde forskarna de index som finns i Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Dessa index talar om ifall ett vatten uppfyller god status eller inte, något som Sverige behöver veta för uppföljningen enligt EU:s ramdirektiv för vatten och de svenska miljömålen.

Sidan uppdaterad: 2010-04-21.
 

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala.
Tel: 018-67 10 00 • Fax: 018-67 20 00 • Org nr: 202100-2817 • webbredaktionen@slu.se