Lokala åtgärder mot övergödning
Faruk Djodjic vid SLU har tillsammans med Malin Spännar på Länsstyrelsen Dalarna studerat Milsboåns avrinningsområde. Milsboån avvattnar ett litet jordbruksområde i Dalarna, där fosforläckage har gjort de två sjöarna Övre och Nedre Milsbosjön övergödda.
− Det nya med vår studie var att vi arbetade inom ett väldigt litet område, vilket gjorde att vi kunde prata med de inblandade lantbrukarna. Det är lättare för lantbrukarna att förstå övergödningsproblemen när de ser att det gäller just deras egen sjö, säger Malin Spännar.
Anpassa metoderna till området
På nationell och regional nivå vet man i dag ganska mycket om övergödningsproblemen. Men för att ta fram åtgärder behövs det studier i mindre skala.
− Det som saknas i dagens vattenvårdsarbete är att komma närmare problemen, och kunna bestämma specifika åtgärder för varje avrinningsområde. Vår studie i Dalarna var ett sorts pilotprojekt för att testa olika beräkningsmodeller och metoder som kan bedöma var de största fosforläckagen finns, säger Faruk Djodjic.
Det är mest kostnadseffektivt att sätta in åtgärder i de områden där fosforläckagen är störst. Läckagen från jordbruket kommer främst från gödsling, växtrester och fosfor som redan finns i marken. Men jordbruksområdena påverkas också av andra fosforkällor, som till exempel avlopp. För att hitta de största läckagen i Milsbo har man tagit prover i mark och vatten, intervjuat lantbrukare och använt beräkningsmodeller.
− Vi började med att samla in information för att kartlägga Milsboåns avrinningsområde. Därefter bestämde vi vilka modeller och metoder som vi skulle använda. Vi ville välja metoder som passade till just de förhållanden och problem som fanns i det här området. I Milsbo är till exempel jordarna väldigt känsliga för erosion, och det finns stora skillnader i markens fosforhalt i olika delar av området, säger Faruk Djodjic.
Bra dialog med lantbrukarna
Resultaten av studien har sedan diskuterats med lantbrukarna i Milsbo. Malin Spännar poängterar vikten av att ha en bra kontakt med dem, eftersom det är de som ska genomföra de flesta åtgärderna. En av lantbrukarna i Milsbo är Christer Sandberg, som på sin gård producerar mjölk, vall och spannmål.
− Jag tycker att vi har haft en väldigt givande dialog med Länsstyrelsen. Det har kommit fram flera intressanta saker, som till exempel att olika odlingsmetoder ger olika stora fosforläckage. På min gård hade vi inte så mycket som vi behövde åtgärda. Men en ändring som vi har gjort för att minska läckaget är att börja plöja mer sällan. Nu sår vi istället direkt, säger Christer Sandberg.
Publicerad:
2009-06-09
Björn Nylander och Faruk Djodjic. Foto: Malin Spännar
Forts. från föregående spalt:
Vid flera andra gårdar i området har bland annat enskilda avlopp åtgärdats och man har gjort mindre förändringar i brukandet.
− Under året ska det nya åtgärdsprogrammet från vattenmyndigheterna bli färdigt. Innan dess kommer det troligtvis inte att göras några större åtgärder, säger Malin Spännar.
Fler områden på gång
− Våra resultat i Milsbo kan användas för att ta fram övergödningsåtgärder även i andra liknande områden. Jag tror till exempel att samma metoder fungerar i stort sett i hela Dalarna. Men på andra platser kanske det är helt andra sätt som passar bättre. För mig är det viktigt att använda de metoder som passar bäst till just det område där man gör studien, säger Faruk Djodjic.
Malin Spännar berättar att Länsstyrelsen i Dalarna redan i år kommer att gå vidare med ”Milsbomodellen” i andra avrinningsområden med övergödningsproblem, för att bedöma var åtgärderna bäst ska sättas in i dessa områden.
− För att kunna utveckla detaljerade planer för riktade åtgärder inom jordbruket behöver vi arbeta precis som vi gjorde i Milsboområdet, med ökad provtagning och analys tillsammans med möten med lantbrukarna, säger Malin Spännar.
Text: Ylva Ericson