Parkkor och vindkraftverk väcker känslor

Skogar, betesmarker och åkrar nära tätorter används av friluftsmänniskor, skolbarn, lantbrukare och många andra. Dessa grupper av människor vill ha fler ridstigar, väl bevarade kulturminnen, mer biologisk mångfald eller god ekonomisk avkastning av skog, betesdjur och gröda.

– En fråga jag är mycket intresserad av är hur man kan förena dessa särintressen i ett mångbrukat landskap, säger Ingrid Sarlöv Herlin vid SLU i Alnarp.

Hon har förlagt en stor del av sin forskning till England, eftersom de engelska landskapsforskarna har stort kunnande inom området tätortsnära landsbygd. Därifrån kommer bland annat idén med att ha betesdjur i staden.

Kofamilj betar parkgräset

I ett pilotprojekt i Bulltoftaparken i Malmö, där man höll betesdjur på parkmark, kom det fram att stadsbornas attityder till djuren ofta växlade från att ha varit negativa innan djuren kom dit till att vara positiva när djuren väl var där. När betesdjuren togs in för vintern saknade man dem.

Fördelarna är bland annat ekonomiska – att låta djur beta marken istället för att sköta gräsytorna med maskiner är fördelaktigt för kommunen. Buskar och träd formas av betet, och den biologiska mångfalden ökar där djuren har trampat ner och gödslat.

– För parkbesökarna blir det också mer att titta på och för barnen innebär det att de får en chans att bekanta sig med riktiga djur, t.ex. en ”Charolais-familj” med kor och kalvar, några kvigor och till och med en tjur, säger Ingrid Sarlöv Herlin.

Enstaka besökare tycker dock att djuren inkräktar på parkanvändningen. Allergirisken är sällan ett bekymmer. 

– I det stora hela har närheten till djuren varit väldigt positiv och bidragit till en bättre gemenskap för stadsborna.

Energisektor förändrar landskapet

Nybyggda vindkraftverk skapar gärna konflikter och de väcker ofta starka känslor. Lokal produktion av energiskog är en annan företeelse som klimatförändringarna för med sig och som kan förändra landskapsbilden.

Ingrid Sarlöv Herlin har just fått ett stort anslag från Vinnova för kvinnliga seniora forskare och ska bland annat studera hur den framväxande förnybara energisektorn påverkar landskapet, inte bara rent tekniskt.

Hon kommer att verka i den ledande forskningsmiljön vid University of Sheffield, England. Under sin tid där kommer hon också att undersöka hur metoder i den befintliga engelska landskapsanalysen skulle kunna anpassas för svenska förhållanden.

Närmiljö engagerar brukarna

Jämförelser med England är vanliga även i andra av hennes projekt. Skötseln av skyddade naturområden skiljer sig bland annat genom att man i svenska reservat lägger stor vikt vid just skyddet av naturen, medan man i de engelska också är mån om att näringsverksamheten på landsbygden ska fortgå.

– I skyddade områden i England utvecklar man även det som är till nytta för den lokala ekonomin, t.ex. närproducerad mat och bioenergigrödor. Man ser till att invandrare och andra brukargrupper kommer med i förvaltningen och skapar på så sätt ett engagemang för närmiljön, avslutar Ingrid Sarlöv Herlin.