Så påverkar skogsbruk växthusgasflödena

SLU har utrett hur användningen av skog och mark påverkar flödena av växthusgaser fram till år 2030. Analysen omfattar både avverkning enligt dagens nivå och känslighetsanalyser för högre respektive lägre avverkningsnivåer. Forskarna har även att bedömt effekterna av ökat biobränsleuttag, ökad stubbrytning och bokföring av träprodukter.

Ökad avverkning minskar skogens nettoupptag av växthusgaser
I en scenarioanalys testade forskare vad som händer med nettoinlagringen av kol i skogen till år 2030 om avverkningen ökar med 10 procent. Jämfört med ett referensscenario gav det en minskad nettoinlagring i skogen med 60 procent.

– Biomassaförrådet i Sveriges skogar ökar för varje år. Om Sverige ökar sin avverkning avsevärt kommer lagerökningen att minska. Men en ökad avverkning kan samtidigt innebära att vi använder mindre fossila resurser och ökar inlagringen i träprodukter, säger projektledaren Mattias Lundblad vid SLU.

I utredningen diskuterar forskarna hur man kan beräkna och bokföra användningen av träprodukter i klimatrapporteringen. I dag får bara en liten del (2,13 miljoner ton koldioxidekvivalenter) av den totala nettoinlagringen i svensk skog och mark (ca 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter) tillgodoräknas i rapporteringen.

Ökat biobränsleuttag märks knappt i kolbudget
I ett annat scenario har forskarna ökat uttaget av avverkningsrester från dagens åtta TWh/år till femton.

− En sådan fördubbling av uttaget av grenar och toppar märks knappt i kolbudgeten. Det förklaras av att avverkningsresterna annars hade legat kvar i skogen och förmultnat, vilket också avger koldioxid, säger Mattias Lundblad.