Våtmarkers resiliens kan värderas i pengar
Med resiliens menas ekosystemens förmåga att motstå påverkan utifrån, t.ex. övergödning. Begreppet har inte riktigt kommit till praktisk användning sedan det myntades på sjuttiotalet, men nu har forskare vid SLU utvecklat en metod för att värdera resiliens i pengar.
Ett ekosystem producerar inte bara tjänster av värde för samhället, såsom mat och biodiversitet – det innebär också en viss trygghet för människor att det bevaras. Resiliensvärdet bestäms därför av ekosystemets förmåga att tillhandahålla ekosystemtjänster, men också av samhällets attityd till risk och osäkerhet.
När man med konstruerade våtmarker minskar tillförseln av näringsämnen till Östersjön uppstår det ett positivt resiliensvärde enligt forskarnas beräkningar. Ett villkor är att våtmarkens reningsförmåga är god just när det finns risk att mycket näring ska läcka ut i Östersjön, t.ex. under vårflod och efter skyfall.
Beräkningarna pekar på att resiliensvärdet i genomsnitt kan variera mellan ca 120 och 2 850 SEK per hektar konstruerad våtmark. För vissa länder med relativt hög andel utsläpp från jordbruket (Danmark och Litauen) kan resiliensvärdet uppgå till 6 000 SEK per hektar ny våtmark.
Resiliensvärdet för konstruerade våtmarker minskar emellertid om landet ifråga inte bryr sig så mycket om riskerna med övergödning.
Skribent:
Nora Adelsköld
Publicerad:
2010-10-28
Nu har forskare vid SLU utvecklat en metod för att värdera resiliens i pengar. Foto: Nora Adelsköld