Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
 
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Läkemedel läcker från gödsel till miljön

Vilka effekter ger läkemedel som använts för behandling av djurbesättningar på övriga organismer i naturen?

Spridning av humana läkemedel via vatten från reningsverk har på senare år fått stor uppmärksamhet, till exempel misstänks p-pillersrester orsaka tvåkönad fisk.

– Effekterna av veterinärmedicinska läkemedel, som sprids till miljön via betande boskap och stallgödselspridning på åkrar, vet vi däremot betydligt mindre om, säger Gunnar Carlsson.

Gunnar Carlsson är forskare vid Biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap vid SLU, och deltar i ett projekt inom program Giftfri miljö med målet att ta reda på förekomst och effekter av veterinärmedicinska läkemedel i vattenmiljön.

Störd utveckling
Forskarna har studerat vad som händer om zebrafiskembryon får utvecklas i vatten spetsat med ett av 15 vanliga antiparasitmedel och antibakteriella medel (antibiotika) i olika koncentrationer. Förutom missbildade embryon har de sett embryon som ser friska ut, men som uppvisar olika fysiologiska störningar.

– Embryona rör sig mer sällan eller inte alls. Andra kläcks senare eller har höjd eller sänkt hjärtfrekvens. Embryon som utsatts för antiparasitmedlet Flumetrin skakar, berättar Gunnar Carlsson.

Samtidigt har forskare vid Vatten och miljö vid SLU analyserat yt- och grundvattenprover från områden nära stora djurbesättningar i Syd- och Västsverige.

– Hittills har analyserna visat på endast mycket låga koncentrationer av ämnena i miljön. Det är med andra ord inte troligt att organismer i naturen utsätts för så höga läkemedelskoncentrationer som zebrafiskembryona på labbet, säger Gunnar Carlsson.

Som nästa steg planerar forskarna att studera kombinationseffekter för vissa av läkemedlen.

Skribent:  Karin Nilsson
Publicerad:  2010-12-21  
Normalt zebrafiskembryo (överst) och ett missbildat, odlat i 0.043 milligram per liter fenbendazol (nederst), efter 48 timmars utveckling. Det missbildade embryot har en liten och böjd svans och ett litet huvud med små ögon. Foto: Gunnar Carlsson


Läs mer


Kontakt

gunnar.carlsson@slu.se

018 - 67 11 45

Biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU

Projektet ingår i program Giftfri miljö inom SLU:s miljöanalys.


Sidan uppdaterad: 2012-08-15.
 

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala.
Tel: 018-67 10 00 • Fax: 018-67 20 00 • Org nr: 202100-2817 • webbredaktionen@slu.se