Ekonomin styr jordbrukets hållbarhet

Dålig lönsamhet gör att jordbruket kan få svårt att vara så miljömässigt hållbart som visionerna för 2021 förutspådde. Detta är slutsatsen i en ny rapport från SLU, där jordbrukets verkliga utveckling under åren 1995–2008 jämförs med de trender som förutsågs i en framtidsstudie som SLU gjorde åt Naturvårdsverket för femton år sedan.

Jordbrukets kväveutsläpp har minskat i den takt som krävs enligt framtidsstudien. Också när det gäller att bevara öppet landskap och betade hagmarker är måluppfyllelsen god. Däremot är produktionen av bioenergi mycket mindre än vad studien förutsade. Behovet av kemisk bekämpning i växtodlingen skulle ha minskat drastiskt, men i stället har användningen ökat.

En orsak till avvikelserna mellan visioner och verklig utveckling är att avsalupriserna på jordbruksprodukter har fallit gentemot priserna på handelsgödsel, drivmedel, maskiner och arbete. Denna utveckling, i kombination med EU-bidrag, har mera stimulerat till låg produktion på stora arealer än till högavkastande precisionsjordbruk och bra växtföljder.

Det svenska jordbrukets akilleshäl är enligt utvärderingen dålig ekonomisk hållbarhet snarare än bristande miljömässig hållbarhet. Inhemska, miljövänliga produktionsmetoder är inte till så stor nytta om produkterna konkurreras ut av mindre miljövänliga importvaror.