Så kan bebyggelseutvecklingen följas

SLU kartlägger och analyserar staden och den tätortsnära miljön. Det ger underlag för arbetet med miljömålet en god bebyggd miljö och den europeiska landskapskonventionen.

Begreppet stadsutglesning, eller "urban sprawl" som det kallas på engelska, saknar en entydig definition men förekommer både inom internationell och i svensk planeringsdebatt. Oftast används begreppet för att skildra en oönskad stads- eller samhällsutveckling.

– Problem som anknyter till stadsutglesning kan exempelvis handla om att
bebyggelse anknyter dåligt till kollektivtrafik och inte alls till VA-nät så att
luft- och vattenkvalitet blir sämre än nödvändigt, berättar Mattias Qviström.
Det finns ännu inget etablerat sätt att mäta hur hållbar stadsutvecklingen
är. Det skulle olika typer av indikatorer på stadsutglesning kunna bidra till,
enligt Mattias Qviström.

I studien föreslår han fem områden att arbeta vidare med för att
skapa överblick av fenomenet för svenska förhållanden. Ett av dessa
är att studera hur väl kommuner lyckas med att skapa en så kallad
ändamålsenlig bebyggelsestruktur.

– Ett bra komplement till mer omfattande platsspecifika analyser är
enklare indikatorer som exempelvis bebyggd yta per person eller antal
bilar per person, säger Mattias Qviström.