Fångade insekter ger skadeprognoser för grödor

I sugfällorna sugs små insekter in som till exempel bladlöss. Alla insamlade insekter som fångats under åren finns sparade. SLU-forskaren Roland Sigvald har varit ansvarig för uppbyggnaden av systemet med sugfällor i Sverige. För att göra det stora datamaterialet mer synligt och tillgängligt för fler forskare planeras att uppgifterna om vilka insekter, var och under hur lång tid de samlats in, ska presenteras på SLU:s hemsida.

Klimatförändringarna kan påverka förekomst och utbredning av insekter i Sverige. Det gör det insamlade datamaterialet mycket värdefullt. Man kan bland annat undersöka samband mellan väderdata, skadeangrepp och virusspridning i olika grödor. Ett exempel är våren 2002 då ett stort antal bladlöss fångades i vissa av sugfällorna under några dagar i maj. Beräkningar utförda tillsammans med SMHI visade att bladlössen kom från nordöstra Ryssland och östra Baltikum. De hade förts in över östra Sverige med vindarna, med stora bladlusangrepp på vårsäden som följd. Ett annat exempel är björkbladlöss som också kom med ostliga vindar från nordöstra Ryssland och fördes in över östra Sverige i mitten av maj 2010. Då förekom drivor av bladlöss på vattnet i skärgården.

Skadeprognoser på havre, höstvete och potatis

Hittills har infångade insekter främst använts till att göra prognoser för skadeangrepp på olika odlade grödor. Bladlöss är direkta skadegörare och sprider dessutom virussjukdomar till växterna. Ett stort antal havrebladlöss under hösten ökar risken för rödsotvirus på vete. Skadeangreppen blir i regel synliga först efterföljande vår. Även havre kan drabbas av rödsotvirus med stora skördeförluster som följd. Det finns ett 70-tal bladlusarter som kan sprida ett tiotal olika virussjukdomar på våra grödor. Risken för spridning av virussjukdomar kommer förmodligen att öka i samband med ett varmare klimat.

– Mellan 2007-2010 undersökte vi förekomsten av svidknott i sugfällorna i samarbete med SVA. Vi fann rikligt med svidknott, som sprider blåtunga till kreaturen, i fällorna. Många svidknott är också blodfyllda. Det gör det möjligt att undersöka från vilket djur de sugit blod, säger Roland Sigvald.

Det internationella intresset för hur sugfällorna används för att göra prognoser om bladlöss virusspridning i potatis är stor.

– Jag har bland annat kontakt med forskare i Sydafrika, Brasilien och Ryssland som vill veta mer om hur vi arbetar. På SLU har ett antal sugfällor byggts som används bland annat i Tunisien, Ryssland, Lettland och Litauen, säger Roland Sigvald.

Den miljöövervakning av insekter som görs i Sverige ingår i ett större europeiskt nätverk av sugfällor inom EU-projektet EXAMINE (EXploitation of Aphid Monitoring systems IN Europe).

– Med ett varmare klimat med milda höstar kommer fler insekter kunna etablera sig längre norrut med ökad skaderisk på grödor som följd. Långa obrutna dataserier är en förutsättning för att kunna se trender för hur ett förändrat klimat påverkar förekomst och utbredning av olika insektsarter, säger Roland Sigvald.

    Antal havrebladlöss per vecka i sugfälla vid Ultuna år 1987 och år 1988. Källa: SLU