Säkrare skattning av skogsläckage med ny metod
Med en ny statistisk metod kan man få bättre geografisk upplösning på skattningen av näringsläckage från skogar, myrar och fjäll.
Det förväntade kväve- och fosforläckaget till havet från svenska skogar har i ett pilotprojekt beräknats av forskare vid Biostokastikum på uppdrag av institutionen för vatten och miljö, båda vid SLU. Metoden kallas Probabilistic Classifier.
Små skogsvattendrag i 200 delområden i Dalälvens, Viskans, Ätrans, Nissans och Lagans avrinningsområden valdes ut slumpmässigt. För att skatta de förväntade halterna i bäckvattnet inom ett visst område (typhalterna), byggde forskarna datormodeller baserade på vattenkemin i bäckarna och tillståndet i skogen (tillväxt, biomassa, trädslag, trädålder, förekomst av hyggen etc.) i deras tillrinningsområden. Skogstillståndet hämtades från Riksinventeringen av skog (RIS) och satellitbilder över områdena.
De nya modellresultaten tyder på att det generellt läcker mer näring från skogsmarken under sommaren än vad man har fått fram med nuvarande skattningsmetod. Halterna av näringsämnen var sommartid betydligt högre än medel- och medianvärdena från längre perioder, vilket pekar på behovet av att använda data från alla fyra årstiderna och från flera år.
Sambanden mellan skogstillståndet och halterna av kväve och fosfor i bäckarna var tydliga, och forskarna kunde visa de geografiska variationerna med hög upplösning.
Man kunde alltså med den nya metoden visa att olika typer av skogsmark läcker olika mycket. Näringsläckaget från skogsmark bör därför inte längre betraktas som en konstant oberoende av hur skogen ser ut.
Skribent:
Nora Adelsköld
Publicerad:
2011-11-24
Med en ny metod kan man visa att olika skogsområden läcker olika mycket kväve och fosfor till skogsbäckarna. Foto: Stefan Löfgren