Byäldste visade på effekterna av skogsbruk

Avskogningen i Etiopien är omfattande. Stora avverkningar kan påverka ett områdes tillgång på  vatten, något som kan synas som förändrade hög- och lågvattenflöden i vattendrag.

Femton procent mindre skog
I det område som Solomon Gebreyohannis och professor Kevin Bishop har undersökt, har skogens utbredning minskat från sexton till en procent sedan 1960-talet. Här finns floden Koga, där man under samma period kontinuerligt mätt vattenflödet. Med hjälp av dessa uppgifter samt flyg- och satellitbilder har Solomon Gebreyohannis i sitt doktorsarbete försökt hitta ett samband mellan skogsavverkningen i området och vattentillgången i floden.
– Vid våra undersökningar såg vi inga förändringar i vare sig hög- eller lågvattenflödet trots den massiva avskogning som skett i området. Det var lite oväntat, säger Kevin Bishop.

Forskarna valde därför att komplettera med intervjuer av byäldste i två områden: dels uppströms där avskogningen varit som allra störst, dels nedströms vid flodens utlopp.
– Vid intervjuerna visade det sig att människorna som levde uppströms upplevde både minskade lågvattenflöden och ökade högvattenflöden sedan skogarna avverkats. Däremot hade de som levde nedströms inte noterat några större skillnader i flodens vattenflöden, säger Solomon Gebreyohannis.

Våtmarken utjämnar skillnaden
En tänkbar förklaring kan vara att det finns ett stort våtmarksområde i de nedre delarna av avrinningsområdet, som utjämnar de skillnader i vattentillgång som avskogningen lett till.
– Intervjuerna gav oss också mer kunskap om när de stora avskogningarna skett. Det visade sig att avverkningarna inte ägde rum kontinuerligt under alla år, utan att den största avskogningen skedde i samband med en politisk reform av markinnehavet åren 1974/1975, säger Solomon Gebreyohannis.