Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
 
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Omdebatterade bekämpningsmedel i svenska vatten

Neonikotinoider tillhör en omdebatterad grupp av bekämpningsmedel eftersom de misstänks bidra till den ökade bidöden de senaste decennierna världen över.

Exempel på neonikotinoider som är tillåtna i Sverige är imidakloprid och tiametoxam. Medlen används till exempel för behandling av frön (betningsmedel) av raps och sockerbetor och vid växthusodling av gurka och tomater. Försäljningen av neonikotinoider har ökat den senaste tioårsperioden i Sverige.

Vid SLU bedrivs miljöövervakning av bekämpningsmedel i svenska vatten. Hittills har forskarna inte hittat neonikotinoider i våra grundvatten.

– I ytvatten förekommer imidakloprid och tiametoxam över sitt riktvärde i fem procent av proverna. Prover från vattendrag som avvattnar områden med växthus innehåller de högsta koncentrationerna av neonikotinoider, säger Jenny Kreuger, forskare och föreståndare för KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel (CKB)* vid SLU.

Neonikotinoiders bieffekt

Neonikotinoider är bland de mest använda insektsmedlen i världen. Tidpunkten då neonikotinoider började användas sammanfaller med kollapsande bisamhällen bland annat i Frankrike och Tyskland, men det finns ännu inga bevis för att neonikotinoider orsakar bidöden. Däremot kan det inte uteslutas att medlen försvagar bisamhällena och bidrar till att fler bin dör under vinterhalvåret.

Neinikotinoider bryts ner mycket långsamt, är persistenta, i grödor och i jorden. Medlen blockerar aktiviteten hos specifika receptorer i nervcellerna hos insekter, med förlamning och död som resultat. De receptorer som blockeras är vanliga hos insekter men inte hos varmblodiga djur som människan.

Honungsbiet kommer i kontakt med insektmedlen när det suger i sig kontaminerad nektar och samlar in kontaminerat pollen. Biet kan också få på sig damm vid sådd av frön som behandlats med neoniktinoider eller när grödor sprejas med medlen. Vattendroppar som växter avger (guttation) kan också innehålla neonikotinoider som biet suger i sig.

Honungsbiet är den främsta pollinatören av jordbruksgrödor i världen. Dess arbete har ett stort ekonomiskt värde.

*CKB bearbetar och utvärderar data från SLU:s miljöövervakning av bekämpningsmedel.

Skribent:  Karin Nilsson
Publicerad:  2011-12-12  
Honungsbi (Apis mellifera). Foto: Lotta Fabricius Kristiansen


Kontakt

Jenny Kreuger (miljöövervakning),
018 - 67 31 24

Mark och miljö, SLU

Ingemar Fries (biforskning), 018 - 67 20 73

Ekologi, SLU


Sidan uppdaterad: 2011-12-12.
 

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala.
Tel: 018-67 10 00 • Fax: 018-67 20 00 • Org nr: 202100-2817 • webbredaktionen@slu.se